Ineffektiviteten inom akutvården slutar aldrig engagera och uppröra. Ett problem som personalen sliter med är administrativa uppgifter. En av tidstjuvarna tycks vara in- och utloggning i operativsystemet varje gång en patientuppgift behöver uppdateras, vilket kan vara 20—40 gånger om dagen. Eftersom systemet är långsamt kan upp till 15 procent av personalens arbetsdag gå åt till att hantera det (SvD 16/5).
Till slut fick Emmanuele Patti, ST-läkare på Södersjukhuset i Stockholm, nog. Eftersom han hade en bakgrund inom it kunde han enkelt hitta en teknisk lösning som innebar att personalen på akuten inte behövde starta om operativsystemet hela tiden.
Resultatet? Patti frigjorde två heltidspass per dygn och besparade regionen miljontals skattekronor. Nu har sjukhuset startat ett pilotprojekt där tekniken ska installeras på flera datorer. Hur många liv som nu kommer kunna räddas är svårare att räkna ut, men att det kommer ske är helt säkert.
Det är en solskenshistoria som samtidigt gör en förbannad. Varför hänger sjukhusets effektivitet på en enskild läkare som råkar vara it-kunnig? En läkare som borde ägna sin tid åt att hjälpa patienter, i stället för att lösa problem åt en stelbent vårdapparat.
Pattis fall påminner om Pierre Mesures. Ni kanske minns honom som grundaren av jagvillhavaccin.nu, sajten som hjälpte svenskar att hitta tid för covidvaccin när regionernas hemsidor och 1177.se inte klarade av besökstrycket.
Regionerna tvingade då Mesure att pausa sajten. Samtidigt belönades grundaren till den franska motsvarigheten med nationalförtjänstorden, en av landets finaste utnämningar. Efter en dialog med regionerna fick Mesure återuppta arbetet med sajten och den blev än mer populär än tidigare.
Offentlig verksamhet är mer svåromstöpt än privat. Därför brukar politikens lösning på problemen stavas mer pengar. Men det räcker sällan att kasta sedlar på branden och hoppas att den slocknar.
För att konkreta förbättringar ska kunna ske gäller det att tänka utanför ramarna. Att främja kreativitet och innovation är vid det här laget ett utslitet mantra, men till saken hör att dessa element är fullständigt avgörande.
Exempelvis tvingade de ofta kritiserade nätläkarna i gång en nödvändig diskussion om hur digitala medel kan användas för att effektivisera vården.
Vi behöver eldsjälar, men de kan sällan genomdriva systemförändringar. Det måste de folkvalda göra, i samspel med tjänstemännen och framför allt personalen ”på golvet”.