Jonas Sjöstedt koncentrerade sig på att attackera vinsterna i välfärden i sitt tal. Han gick på offensiven mot vinstuttag i skola och vård och röt åt riskkapitalbolagen som han menar utarmar svensk välfärd.
I riksdagens sista partiledardebatt var han märkbart oroad över att lämnas utanför en regering. Så också på Almedalsscenen. Löfven verkar helst av allt inte vilja ha med Sjöstedt att göra utan vill i stället bilda regering med Miljöpartiet. Lyckas inte det bjuder han gärna in Centerpartiet eller Folkpartiet. Då slås två flugor i en smäll, V isoleras och Alliansen bryts. Sjöstedt har svarat på Löfvens öppningar mot mitten genom att villkora sitt stöd till en socialdemokratisk regering med att V ska med. Det upprepade han i går och anklagade S och MP för att vilja regera högerut, snarare än vänsterut. Att de hellre regerar med delar av den regering de varit i opposition mot i åtta år, snarare än med Sjöstedt parti, är ett tecken gott som något på hur populär deras politik är.
Det försökte partiet åtgärda när de presenterade ett förslag på hur mångfalden i välfärden ska kunna bevaras, trots vänsterns kliniska attacker på dess förutsättningar. Sjöstedt talade om kvinnorna i vårdsektorn som offer för privatiseringarna. Med vilken rätt sätter han sig över deras arbetssituation och berättar vilka arbetsgivare som ska finnas för dem? Sjöstedt säger att lönerna ska höjas när vinsterna tas bort. Men en barnmorska eller sjuksköterska tjänar i genomsnitt betydligt mer hos ett privat vårdbolag än hos det offentliga, visar en sammanställning från Vårdförbundet. Det genomsnittliga vinstuttaget bland svenska skolor som drivs i aktiebolagsform är 3 procent. Ungefär 5,5 procent av omsättningen i välfärdsföretagen är relaterat till olika riskkapitalbolag. Det Sjöstedt rider till strid mot är vanliga välfärdsinrättningar i vår närhet: skolor, vårdcentraler och privat hemtjänst. Man han vill få oss att tro att Lex Luthor lurar i buskarna.