Är oddsen på Hillary Clintons sida?
För att bli Demokraternas kandidat är svaret otvetydigt ja. Hon är ett välkänt namn, har oöverträffbar politisk erfarenhet och kan varenda ”trick in the book”. Amerikanska valrörelser kan bli riktigt personliga och fula. Den demokrat som ställer upp mot henne gör henne närmast en tjänst för att hon ska få lite motstånd i primärvalet. Sedan kan det ju vara hennes motkandidat till nytta, minns vilken roll Clinton själv fick efter att hon kastat in handduken mot president Obama.
Men vad gäller sannolikheten att Clinton går "all the way" och faktiskt blir USA:s 44:e president (vilket Obama hävdar att han är, men han är egentligen den 43:e eftersom Demokraten Grover Cleveland – som var president 1885-1889 och 1893-1897 - räknas två gånger) är statistiskt sett sämre. För att hon är demokrat. Partibeteckningarna på presidenterna brukar nämligen växla ganska jämnt.
George Bush (R) tog visserligen över efter populäre Ronald Reagan (R), men förlorade efter första fyraårsperioden. Samma öde gick Jimmy Carter (D) gick till mötes. Med de är undantagen sedan Harry Truman (D) följde på Franklin D. Roosevelts (D) rekordlånga 12-årsperiod.
Man bör inte blanda ihop svensk och amerikansk partibetydelse. Partierna i USA är ofta mer ”valmaskiner” än ideologiska värderingsgrunder, även om det naturligtvis finns både sak- och värdefrågor som skiljer dem åt. Spännvidden i respektive parti är mycket bred och det kan skilja mycket mellan kandidater från olika stater. Dessutom är partilojaliteten mindre i USA och byte av parti sker då och då. Hillary Clinton är ett exempel. Hon stödde republikanen Barry Goldwaters kampanj 1964 men bytte sedermera till Demokraterna. I biografin ”Levande historia” beskriver hon det som att det inte var hon som övergav Republikanerna utan Republikanerna som övergav henne genom stora kliv till höger.
Frånsett Clintons kvaliteter som person och politiker finns ett annat skäl till att hon borde vinna: hon är demokrat. Den liberala bloggen ”Daily Kos” menar att oavsett vänsterkritiken att Clinton är etablissemangets kandidat och att någon Clintondynasti likt Bushdynastin inte är önskvärd, måste Clinton – om hon blir presidentkandidat – få Demokraternas helhjärtade stöd. Anledningen lyder Högsta domstolen.
I USA är det presidenten som nominerar domare till Högsta domstolen och rådande domarkår är lite till åren. Sex av de nio är 65 år eller äldre, den äldsta är 82. Det är således ingen vild gissning att några av dem kommer att sluta inom de närmaste åren. I USA gör man ingen hemlighet av domares politiska sympatier och med en republikansk president är risken stor att Högsta domstolen får en stark högerlutning – likt både representanthuset och senaten just nu. Det skulle bli en oerhört konservativ tid, politiskt och juridiskt, som Förenta Staterna går in i om en republikan fick rumstera om i domarkåren. Det är, hur underligt det än kan låta i svenska öron, ett starkt skäl att stödja Hillary Clintons kandidatur.
Maria Björk Hummelgren
Demokratisk ledarskribent