Den höga invandringen till Sverige har påverkat svensk skola, det medger nu Skolverket i en ny rapport som släpptes i måndags. Förut har Skolverket förnekat att de försämrade resultaten i de internationella Pisamätningarna skulle ha ett samband med det ökade antalet nyanlända elever. Men efter att ha gjort ”bredare och djupare analyser och tagit hänsyn till fler ämnen än bara matematik, som var huvudämnet när 2012 års Pisaundersökning kom, då ser vi att vi snarare vill uttrycka det som så att det är en liten men inte obetydlig påverkan”, förklarade Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.
Är det någon som är förvånad? Det är rätt självklart att ett barn som kommer till ett nytt land utan att kunna ett ord på det nya språket inte kan prestera lika bra som sina klasskamrater. Om eleven kommer från ett land med bristfälliga utbildningsmöjligheter, och/eller har traumatiska erfarenheter i färskt minne, så säger det sig själv att förutsättningarna inte är lika bra som bänkkamratens. Därtill har genomsnittsåldern för nyanlända elever ökat från sju till nio år, vilket försämrar utgångspunkten ytterligare.
Detta innebär stora utmaningar för svensk skola. Den måste skapa bättre möjligheter för nyanlända elever att klara målen, främst genom att snabbt lära sig svenska språket. Sverige har inte råd att tappa så många individer i en generation. Svensk arbetsmarknad är tuff, utbildningskraven är höga. Samtidigt kommer arbetsgivarnas behov av att anställa ständigt att öka i takt med att befolkningen blir äldre. Varje elev som i dag går i skolan kommer att behövas på den framtida arbetsmarknaden.
Det som förvånar med Skolverkets rapport är snarare hur pass stor del av de sjunkande resultaten som inte beror på det ökade antalet nyanlända elever. Andelen elever som inte får tillräckligt höga betyg för att bli behöriga till gymnasiet har ökat från drygt 10 procent år 2006 till drygt 14 procent 2015. Av den ökningen kan 85 procent förklaras av en ökad andel elever som invandrat till Sverige efter ordinarie skolstart och att den gruppen har en sämre resultatutveckling än andra elever. Det är förstås en stor andel – men det är alltså bara av ökningen. Före 2006 var det alltjämt 10 procent av eleverna som inte fick gymnasiebehörighet.
Främsta anledning till de försämrade Pisaresultaten är inte invandringen. 14 procent av nedgången i läsförståelse mellan åren 2000 och 2012 (22 procent mellan 2006 och 2012) kan exempelvis härledas till det ökade antalet invandrade elever. 86 procent beror därmed på andra faktorer.
Det innebär att skolan inte bara kan fokusera på de nyanlända eleverna, eller skylla de dåliga resultaten på dem. Många av de som är födda och uppvuxna i Sverige har också svårt att uppnå kunskapsmålen.
Hur ska det bli ordning i klassrummen och elever fokusera på matte, svenska och naturkunskap istället för Snapchat och Youtube? Hur ska de bästa lockas till läraryrket? Hur ska skolan bli en trygg plats där man träffar kompisar och lär sig saker? Hur ska Sverige resa sig som kunskapsnation?
Det där är inga enkla frågor. De som hoppats att de försämrade skolresultaten skulle kunna viftas bort med förklaringen invandring, får tänka om. Problemen i svensk skola går betydligt djupare än så.