Skrota de nationella ekomålen

Ett slöseri med både jordbruksmark och andra resurser.

Efterfrågan på ekologisk mat har stannat upp.

Efterfrågan på ekologisk mat har stannat upp.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2020-11-26 14:36
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Det nationella målet på 30 procent ekologisk jordbruksmark skulle i princip kunna uppfylla sig självt om tillräckligt många konsumenter vill köpa produkterna. Men vad gör då regeringen med det politiska målet när efterfrågan på ekologisk mat stannar upp?

För det är just detta som har hänt. Efterfrågan på ekologisk mat har stannat upp, vilket har lett till ett överskott i produktionen och minskade intäkter för producenterna. Detta enligt en rapport från analysföretaget Agrovektor (24/11). Därför har flera lantbrukare helt eller delvis ställt om från ekoproduktion till konventionellt lantbruk (SR 24/11).

Det generella rådet från Agrovektor är således att det inte är läge för fler att ställa om till ekologisk produktion. Det må vara en dålig nyhet för regeringens mål om att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara certifierat ekologisk till 2030 – siffran har stannat på 20 procent och ser alltså ut att minska något. Men för klimatet är det tvärtom goda nyheter.

Den politiska fixeringen vid ekologiskt jordbruk har ingenting att göra med minskad klimatpåverkan totalt sett. Eftersom det ekologiska förbjuder användning av vissa växtskyddsmedel och konstgödsel blir skörden mindre än den hade blivit genom konventionellt jordbruk på samma plätt (SLU 17/6). Därför behövs alltså betydligt mer jordbruksmark för att det ekologiska ska kunna producera tillräckligt med mat, vilket är ineffektivt och riskerar dessutom att leda till ökad skogsavverkning på global nivå.

Här är det värt att uppmärksamma den exakta formuleringen i regeringens mål. Där står att 30 procent av jordbruksmarken, inte mängden mat, ska vara ekologisk. Det betyder alltså att om målet uppfylls kommer 30 procent av jordbruksmarken att producera mindre mat än den annars skulle kunna göra. Det är med andra ord ett slöseri med både mark och andra resurser som knappast är klimatvänligt.

När regeringen 2018 införde målet om ekologisk jordbruksmark inom ramen för livsmedelsstrategin – som ironiskt nog går ut på att öka matproduktionen i Sverige – var socialdemokraten Sven-Erik Bucht landsbygdsminister. Han motiverade då beslutet med att den ekologiska matproduktionen inte var lika hög som efterfrågan.

Det är en märklig grund för politiska mål, eftersom en fungerande marknad kan justera just detta på egen hand, men ett mål blev det i vilket fall. När efterfrågan nu avstannar borde det alltså betyda att 30 procentsmålet har spelat ut sin roll. Både det och delmålet om 60 procents ekologisk livsmedelskonsumtion i offentlig sektor borde därför slopas.