Stirra er inte blinda på Danmark

Danska straff för svenska brott är inte nödvändigtvis garanterad succé.

Polis i Köpenhamn.

Polis i Köpenhamn.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2022-12-22 05:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

”Nu börjar bokstavligt talat ett paradigmskifte”, sa statsminister Ulf Kristersson när regeringspartierna och Sverigedemokraterna tillsammans presenterade det så kallade Trygghetspaketet på tisdag morgon. Budskapet var tydligt. I Södertälje, en kommun med hundratusen invånare, sköts lika många ihjäl år 2022 som i stor-London med nio miljoner invånare. Det svenska tillståndet är katastrofalt.

Paketet kan dock inte anklagas för att vara omfattande. Tre huvudpunkter blev det: utredningar om visitationszoner, anonyma vittnen och sänkt åldersgräns från 15 till 12 år för öppna insatser till barn som bor i det egna hemmet. De två förstnämnda blev en snackis.

Det handlar förstås om att göra slag i saken av mantrat ”danska straff för svenska brott”. I Danmark har visitationszoner och anonyma vittnen funnits i många år. Frågan är dock ifall de verkligen hjälpt i kampen mot gängen. En svensk högerpolitiker utropar självfallet ”ja!”. Men bland broderfolket går meningarna isär och brottsstatistiken är inte nödvändigtvis på den svenska högerpolitikerns sida.

Å ena sidan har antalet gängmedlemmar minskat med knappt en tredjedel under perioden 2013—2021. Men antalet skjutningar har gått upp och ner under åren. Detsamma gäller gängens aktiviteter i största allmänhet. Det tycks gå i vågor, beroende på om det finns en konflikt eller ej (SvD 8/8—2021).

Om man tittar specifikt på anonyma vittnen är kritiken, förutom att konceptet eventuellt underminerar rättsstatens principer, att det används sällan i länderna som infört det. Exempelvis säger Torben Svarrer, biträdande enhetschef vid danska polisens nationella utredningsenhet, att vittnet aldrig blir helt anonymt eftersom den tilltalades försvarare alltid får veta identiteten (DN 25/10). Det skapar inte bara osäkerhet för vittnet, det sätter också försvararen i en potentiellt farlig situation.

Under tisdagens pressträff poängterade Kristersson ideligen att det kommer ta tid innan paradigmskiftet syns på allvar. Att det förmodligen blir värre innan det blir bättre. En sådan insikt är viktig att ha i arbetet mot gängvåldet. Danmark införde det första reformpaketet mot gängkriminalitet i utsatta områden – Bandepakke 1 – år 2009. Då var situationen inte i närheten av den Sverige befinner sig i idag.

Paradigmskiftets resultat kommer vi på allvar att kunna utvärdera först om något decennium – och då är de nuvarande ansvariga borta sedan länge. Men om den upplevda tryggheten ökar och det totala antalet brottsoffer minskar har regeringens insatser inte varit förgäves.