Ledare: Strejken på US är bara början – kortare arbetstid ny stridsfråga

100 anställda på Universitetssjukhuset i Linköping har gått ut i strejk. Kravet? Kortare arbetstid.

Vårdförbundet vill i ett första steg se förkortad arbetstid motsvarande en kvart om dagen. På ett år blir det åtta dagar.

Strejken är nog bara en försmak av vad som väntar.

Från både höger och vänster pratas det med allt större allvar om förkortad arbetstid. Socialdemokraterna vill göra det till en valfråga 2026.

Men arbetstidsförkortningar kostar. Sveriges BNP skulle sjunka med 8 procent om arbetstiden sänks från nuvarande 40 timmar per vecka till 35 timmar, enligt beräkningar av Svenskt Näringsliv. I pengar är det 500 miljarder kronor per år.

Men pengar är inte allt. Det finns mer i livet än förvärvsarbete.

I valet mellan att jobba mindre och tjäna mer har dock de flesta under lång tid valt pengarna. Sedan 1978 har inte arbetstiden förkortats nämnvärt i Sverige. Fackförbundens fokus har varit att höja lönerna. Det har också kunnat göras genom stark tillväxt drivet av näringslivet.

Johan Javeus, seniorekonom på banken SEB, spår dock att vi i Sverige efter snart 50 år av oförändrad arbetstid i kombination med stora inkomstökningar kan ha nått en nivå då många hellre vill ha mer fritid i stället för att få det materiellt bättre.

"När man följer det som skrivs om nya trender på arbetsmarknaden, både i Sverige och i omvärlden, så får man onekligen bilden av att inte minst yngre människor i allt större utsträckning verkar vilja prioritera en bättre balans mellan arbete och fritid", skriver Johan Javeus.

En del företag har också börjat experimentera med fyradagarsvecka. Linköpingsföretaget Paragera är ett som ställer om, rapporterade SVT Öst häromdagen. Även Litauen, Belgien och Frankrike har tagit steg för att underlätta för en övergång till fyradagarsvecka.

Det går dock inte helt att bli kvitt frågan om pengar. För drömmen om fyradagarsvecka är inte bara den om ett annat liv där familj och föreningar kan få mer plats. Det är ofta också en dröm om att få en ledig dag betald av någon. Och det gör allt mycket knepigare.

För vad händer om företag i Sverige tvingas gå med på generella arbetstidsförkortningar? Jo, då blir det dyrare att producera och verka i Sverige jämfört med andra länder. Och ju större skillnaden blir desto mer sannolikt är det att verksamheter flyttas härifrån.

Det är inte heller så att Sverige har några stora marginaler att spela med. Tvärtom. Redan i dag jobbar en arbetare i USA nästan 400 timmar mer per år än en i Sverige.

Det finns dock en ljusning för alla som drömmer om arbetstidsförkortningar. Det är artificiell intelligens, AI.

Många sysslor som människor har gjort kan AI göra bättre och billigare. Och utvecklingen drivs på av stora investeringar. Häromdagen presenterade Microsoft en svensk AI-satsning på närmare 34 miljarder kronor, som delvis riktas mot Linköping.

Hur genomgripande samhällsförändringar som AI kan resultera i tvistas det om. En del menar att en AI inom ett par år kan klara av att göra det mesta vi människor kan. Andra spår att AI med tiden tar vissa sysslor men att många fler nya arbetstillfällen uppstår.

En sak verkar dock stå klart. Oavsett om AI leder till mer eller mindre jobb för människor så lär tekniken leda till ökad produktivitet och tillväxt.

Den här produktivitetsvinsten kan tas ut i tid eller pengar av alla som jobbar. Och lyssnar vi på de vårdanställda som strejkar på US framstår prioriteringen vara klar – tid framför pengar.