Svensk mat har blivit viktig igen

En del uttalanden åldras inte särskilt väl. Som det från år 2013 när Fredrik Reinfeldt (M), då statsminister, kallade försvaret ett särintresse. Nu inser alla riksdagspartier behovet av att rusta landets försvarsförmåga.

Ledare2020-07-06 08:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Samtidigt var det en annan tid. Det fanns en naiv föreställning om att faran i närområdet var över. Den eviga freden hade inträtt. Riksdagen stod bakom en historisk nedrustning av Sveriges försvarsförmåga.

Men samtidigt som minimeringen av Försvarsmakten har omvärderats, har en del andra beslut som fattades i samma anda legat fast. Inte minst det att stöpa om jordbrukspolitiken till landsbygdsfrågor. Uppvärderas värdet av militärt försvar bör även förmågan att försörja befolkningen med mat ges större politisk vikt.

Under hela 1900-talet hade Sverige en jordbruksminister. Men under Alliansregeringens andra period försvann titeln, i stället fick vi en landsbygdsminister år 2010. I samma veva bytte Jordbruksdepartementet namn till Landsbygdsdepartementet. Och kanske säger namnbytet något om att urbaniseringen vid den tiden sågs som en urkraft – Sverige utanför städerna blev en enda massa som fick ett enda språkrör i ett statsråd. 

Den politiska visionen vid tiden var ”Matlandet Sverige”. Dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson åkte land och rike runt för att öka intresset för svensk matkultur. Efteråt har satsningen kallats för ”pratlandet”, eftersom resultatet var skralt.

Matlandet var dock en vision som passade de politiska strömningarna för tio år sedan. Huvudspåret var inte längre att ha en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion som i händelse av kris eller krig kan ge landet en rimlig självförsörjningsförmåga. Mer prioriterat var att göra svenska gårdar och restauranger attraktiva för turister. 

När Stefan Löfven (S) sedan tog över som regeringschef blev lantbruket om möjligt än mer politiskt nedprioriterat. I regeringsförklaringen 2014 lade Löfven ner landsbygdsdepartementet. Landsbygdsministern fick flytta in på näringsdepartementet. Och återigen ändrades betoningen.

Men nu – efter ett förändrat säkerhetsläge i närområdet och coronapandemin – verkar åter livsmedelsproduktionen omvärderas. Svensk mat har blivit viktig igen. Det finns till och med ett uttalat politiskt mål att öka Sveriges produktion av livsmedel.

Samtidigt skickar politiken signalen att lantbruket fortsatt är ett område bland många på landsbygden, underordnat en landsbygdsminister utan eget departement. Vore svensk mat på bordet ett verkligt prioriterat område skulle jordbruksdepartementet återuppstå.