"Vi har regler för vad maten får kosta. Den får kosta 58 kronor per dag och det följer vi." Det säger Emil Ahlquist, kriminalvårdschef på anstalten i Skänninge, till Corren.
Det är strejk på anstalten i Skänninge. De intagna vill ha mer mat. Kravet är mer havregryn, ägg och ost.
Efter arbetsvägran på onsdagen sitter 54 intagna inlåsta i väntan på utredning.
Liknande protester har märkts på andra fängelser. Dagen innan strejken bröt ut i Skänninge avslutade 120 intagna på Tidaholmsanstalten en strejk. Även där var kravet mer ägg och mejeriprodukter, samt återställda besökstider.
I Tidaholm nåddes en kompromiss. Det slutade med att de intagna fick mer ägg och mjölk, men mindre bröd och kaffe. Och troligen har de intagna i Skänninge inspirerats av strejken i Tidaholm.
Varför uppstår det då protester kring maten nu?
Början på svaret är att Kriminalvården har behövt hantera ökade matpriser, som alla andra. Budgeten är 58 kronor per intagen per dygn. Och det räcker inte lika långt som förut. I Tidaholm ledde det till halverade ransoner av mjölk och yoghurt. På en vecka fick en intagen fem ägg i stället för sju.
Det verkar dock inte finnas någon som ifrågasätter att Kriminalvården ändå lyckas servera näringsrik kost för en billigare peng. Men som anstaltschefen i Skänninge, Emil Ahlquist, säger är protein en viktig sak för alla intagna som tränar mycket.
Kanske hade inte heller missnöjet över maten blivit så stort om det inte var för den ihållande platsbristen på häkten och anstalter. I åratal har fängelserna varit överfulla, vilket ökar risken för stök.
Redan 2019 började Kriminalvården sätta in våningssängar på bland annat Skänningeanstalten. Sedan dess har alla rum som det har gått att sätta ett lås på tagits i anspråk. I början av maj var beläggningsgraden på landets fasta anstaltsplatser 141 procent.
Det är också värre än siffrorna antyder. För svensk kriminalvård är inte byggd ens för en 100-procentig beläggning, utan snarare 80-90 procents beläggning på helåret. Orsaken är att det behövs lediga platser för att snabbt kunna flytta besvärliga fångar eller dela gäng. Dessutom krävs luft i systemet för att kunna stänga avdelningar för underhåll och renovering.
Det har blivit vanligt med våningssängar på svenska fängelser.
Att vi har hamnat här beror i mångt och mycket på att vi har haft en kass modell för att beräkna Kriminalvårdens anslag. De årliga statliga anslagen har varit kopplade till beläggningsgraden. Det här innebär att när antalet intagna minskar – som det gjorde fram till 2017 – fick Kriminalvården mindre pengar.
Och det här kan låta logiskt. Problemet är bara att de flesta kostnader inom kriminalvård är fasta. De stora kostnader för att hålla igång ett fängelse finns där, oavsett hur många som sitter på en avdelning. Därför får lägre anslag snabbt effekten att fängelseplatser helt försvinner.
Redan 2018 varnade också Kriminalvårdens ledning för svår platsbrist, när antalet intagna hade börjat öka. Och vid en akut platsbrist ökar risken för oro på anstalterna, som kan leda till strejker, gisslansituationer, fritagningar och upplopp.
Det är nog också i det här ljuset vi bör se strejken på anstalten i Skänninge. Även om det som framförs är krav på ägg och mjölk är det underliggande problemet en pressad vardag i fängelserna. På överfulla fängelser är det som upplagt för oroligheter.