Vem får egentligen bli svensk medborgare?

Utredningen Ändrade regler i medborgarskapslagen som ligger ute på remiss föreslår skärpningar av reglerna kring medborgarskap.

Reglerna kring vem som får bli svensk medborgare behöver styras upp.

Reglerna kring vem som får bli svensk medborgare behöver styras upp.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ledare2021-08-20 05:09
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

I skrivande stund ligger utredningen om ändrade regler i medborgarskapslagen (SOU 2021:54) ute på remiss. Blir den verklighet innebär det en för svenska förhållanden kraftig begränsning av vem som får bli medborgare – och vem som får lov att slippa vara det.

Förslagen syftar till att få bättre kontroll över vilka personer som blir medborgare i Sverige och därigenom får åtnjuta de rättigheter som är förenade med det. Eller i klartext: det handlar om att förhindra att brottslingar och terrorister beviljas svenskt medborgarskap. I grunden en ganska okontroversiell hållning, men samtidigt ett område där det hittills funnits vissa brister i lagstiftningen. 

Bland annat föreslår utredningen att allvarlig brottslighet ska utgöra ett hinder för att få medborgarskap. Definitionen av allvarlig brottslighet är i det här sammanhanget allt som ger minst fyra års fängelse som maxstraff, så som grovt olaga hot, sexuell exploatering av barn eller övergrepp i rättssak. Även upprepad brottslighet av mindre allvarlig sort ska diskvalificera en person från svenskt medborgarskap, liksom brott begångna i ett annat land. 

Utredningen hänvisar till att det ”skulle uppfattas som stötande för den allmänna rättskänslan” att ge medborgarskap till brottslingar. Ett tydligt tecken i tiden, där en stor del av den allmänna debatten de senaste åren handlat om brott begångna av utrikes födda och vilken roll migrationslagstiftningen haft i detta. 

Andra förslag i utredningen känns ganska självklara, som att personer som utgör hot mot rikets säkerhet eller är medlemmar av en terroristorganisation ska kunna nekas medborgarskap eller att den som ansöker om medborgarskap ska kunna styrka sin identitet. Det är hög tid att detta styrs upp på ett rättssäkert sätt.

Intressant nog föreslår utredningen inte bara begränsningar av vem som ska få bli medborgare. Den vill även att staten ska kunna avslå en ansökan om befrielse från medborgarskap om det finns skäl att misstänka att personen lämnat in den mot sin vilja. Detta ska gälla både minderåriga och vuxna. Syftet är att förhindra att barn och kvinnor förs tillbaka till sina ursprungliga hemländer och där utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Utredningen föreslår tydliga och långtgående åtgärder för att styra upp vilka som är berättigade till svenskt medborgarskap. Även om mycket kan upplevas som självklarheter för allmänheten ska det bli intressant att läsa remissvaren. Utan tvekan finns det både juridiska och moraliska aspekter på förslagen som behöver belysas.