I Corren 19/7 uppmärksammade Ian Koehl Allaktivitetshuset i Skäggetorp.
Tyvärr inte på ett vidare insiktsfullt sätt. Ledarskribenten verkar inte har särskilt stora kunskaper om verksamheten men trots det drar han en ironisk slutsats om nyttan med huset. Allaktivitetshuset började som en idé att finnas till för gammal och ung. Efter två år har det blivit en viktig del i kommunens ungdoms- och integrationsarbete.
Under många år önskade sig våra kommuninvånare i Skäggetorp ett "öppet hus" för möten och gemenskap. En plats för föreningar och en plats för gemensamma aktiviteter. Kommunen tittade på tänkbara alternativ och tillslut hittade vi en lösning.
Idén var att tänka nytt, öppna upp och riva upp uppdelningen mellan vuxna och unga och skapa en plats där alla är välkomna. Resultatet av satsningen är fantastisk. Huset idag rymmer möten, aktiviteter och ett föreningsliv i ständig utveckling. Här finns alltifrån friskvård, lagamat-kurser, fotboll, bio, musik, dans eller någon att "bara" prata med då detta känns angeläget.
Satsningen har inte kostat några stora pengar och med tanke på de goda resultaten kommer vi att i årets budgetarbete överväga att tillskjuta mer resurser så att vi kan utveckla verksamheten ännu mer.
När vi tänker nytt, hjälps åt, vågar gå utanför gränserna blir det bra. Ian Koehl är välkommen att besöka huset för att på stället lära sig mer om och ta del av verksamheten.
Catharina Rosencrantz (M)
Barn och ungdomsnämndens ordförande Linköpings kommun
Corren svarar:
Att förespråka mer bidrag som stimulansåtgärd i stället för skattelättnader, givet Skäggetorps 18-procentiga arbetslöshet (maj), må vara en sak. Till exempel med kortsiktiga opinionsvinster för ögonen. Men att som moderat kommunpolitiker avfärda en avvikande åsikt om detta för insiktslös, är anmärkningsvärt.
Att utöver det förväxla problematisering av bidragslinje med ointresse för ideellt engagemang och att tänka nytt - vars båda betydelser ledartexten tvärtom försökte uppvärdera - gör inte tillrättavisningen mindre svårförståelig.
Tack för inbjudan och tack Allaktivitetshusets personal för ett intressant besök. Man anstränger sig för att försöka utföra en svårdefinierad uppgift efter bästa förmåga; ungefär att få unga, ofta sysslolösa och rastlösa, att bli på bättre humör och mer sociala.
På frågan om var de nya 100 000 kronorna skulle gå, gavs vaga svar om upprustning - av en 1,5 år gammal lokal. En anonym källa talade om planer på att genomföra en utflykt med unga till Gröna Lund i Stockholm för sommarverksamhetens samlade resurser. Något som föreståndaren förnekade, men förklarade att ungdomarna själva fick vara med och bestämma.
Lokal finns. Personal finns. Ytterligare 100 000 kronor kan i sammanhanget tyckas vara lite pengar. Samtidigt borde det vara uppenbart att det inte går att tackla samhällsproblem med allt högre bidrag i all oändlighet. En omställning till ett samhälle med mer genuint ideellt engagemang och mellanmänsklig omtanke är nödvändig och måste börja någonstans.
Givet utgångspunkten i ett av världens högsta skattetryck: var börjar den omställningen för Catharina Rosencrantz?
Ian Koehl