Marknader i Afrika och Asien blir allt mer intressanta. Växande välstånd skapar nya möjligheter och konsumenter. Samtidigt halkar länder som genomlidit konflikter efter.
FN-konferenser och rapporter från Världsbanken och OECD visar att utveckling i världen inte kommer att ske främst genom bistånd utan genom investeringar från företag och privatpersoner. Sämst förutsättningar för utveckling har länder som befinner sig i konflikt, som Demokratiska republiken Kongo. Samtidigt är DR Kongo ett av världens rikaste länder i fråga om naturtillgångar och mineraler.
I huvudstaden Kinshasa sitter en president, Joseph Kabila, som inte vill lämna ifrån sig makten som konstitutionen föreskriver, utan klamrar sig fast med alla tänkbara medel. Kabila styr inte ensam jättelandet Kongo utan det är snarare ett sammelsurium av krigsherrar, klaner och militärer med falsk uniform från grannländerna. Spänningarna ökar med dödsoffer och nya flyktingar.
Kongo har under senare år figurerat i medierna för att många företag, inte minst mobiltelefonproducenter, använder sig av mineraler från landet. I reportage har vi läst om fruktansvärda förhållanden för människor som arbetar i primitiva gruvor och om barnarbete.
Jag har besökt Kongo vid två tillfällen och möts av ett dysfunktionellt land med omfattande korruption. När vi åkte förbi postverkets gigantiska byggnad med tusentals anställda frågade jag hur posten fungerar och om posten kommer fram. Ja, om du klistrar på ett frimärke och bär ut kuvertet själv, blev svaret.
I östra Kongo kunde jag med egna ögon se hur mindre plan flög på låg höjd mot Rwanda, troligen med laster av mineraler. Det berättades för mig att företag och intressen lyckas få in stora borraggregat i konfliktzoner för att utvinna mineraler.
Kan inte naturtillgångarna komma vanliga människor till del? Det gäller då att få investerare, länder och FN att tänka nytt. En framtidssektor är bilbatterier till elbilar med mineraler från bland annat Kongo. Varför inte skapa områden i Kongo med internationell närvaro som kan bidra till säkerhet och förutsättningar för investeringar med hjälp av FN och Världsbanken? Investeringar skulle skapa förutsättningar också för samhällsutveckling med vägar, skolor, domstolar och sjukhus. Det skulle även på sikt kunna bidra till demokrati.
Regeringar, företag och seriösa investerare borde samverka och aktivt arbeta för att bidra till utveckling i konfliktländer. Här kan man göra skillnad då inga biståndsmedel i världen är tillräckliga för att utveckla Kongo. Samtidigt finns miljarder dollar i marken.
Nu ska nya bilbatterifabriker byggas i Skellefteå och Västerås. Det är spännande, men tänk tanken att på en växande marknad också bygga fabriker i Kongo där råvaran finns och på så sätt bidra till att utveckla Kongo som land. Det kan även bidra till att uppfylla flera indikatorer i Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Det gäller att våga tänka nytt. Bilbatterifabriker i Kongo må vara en visionär tanke men den bör prövas, särskilt med tanke på hur mycket som står vinna i form av välstånd och i förlängningen förhoppningsvis fred i ett krigsdrabbat land.