"Du vet väl om att du har rabatt i kväll va?" Jag visste inte att jag hade rabatt. Jag befann mig med ett 20-tal andra på en studieresa till Washington DC. Innan vi under en av kvällarna under resan valde att åka till en bar i stadsdelen Adams Morgan fick jag berättat för mig att jag tydligen hade rabatt på grund av färgen på mitt röda hår.
Jag frågade bartendern (som också var rödhårig) varför de hade den rabatten, men hon visste bara att rabatten hade funnits där sen långt innan hon började jobba där. Vi konstaterade båda två att det var väldigt trevligt med rabatt på grund av vår hårfärg och jag betalade glatt de tre dollar som min förvånansvärt goda gin och tonic kostade.
Jag har i efterhand funderat på om händelsen ovan någonsin hade kunnat hända i Sverige och har konstaterat att det är väldigt osannolikt. Det finns såklart möjlighet för restauranger och barer att ge kunder rabatt av olika anledningar, men om en människa hade fått rabatt enbart på grund av sin hårfärg så hade det förmodligen hörts både en och annan upprörd röst och någon hade alldeles säkert ställt sig frågan om det verkligen ska få gå till på det sättet.
Det är oerhört trist att den inställningen är den rådande i Sverige och det verkar inte heller bli bättre – förmynderiförespråkarna är på frammarsch på alla fronter. Ett exempel på det är det förslag om rökförbud på bland annat uteserveringar som regeringen nyligen lagt fram. Förespråkare brukar oftast lägga fram ett specifikt argument till varför införandet av ett sådant rökförbud skulle vara bra. Det är att andra gäster inte vill bli utsatta för passiv rökning – men där finns det redan en lösning; be människan som tände cigaretten att släcka den eller gå till en uteservering där rökning inte är tillåten.
Det finns redan i dagsläget många uteserveringar där rökning inte är tillåten och på många andra ställen så tillåts endast rökning på delar av uteserveringen. Den enda som ska kunna hindra en någon från att röka en cigarett på en uteservering i Sverige ska vara krogägaren själv – ingen annan.
Ett annat exempel är Shotluckan som nyligen öppnade i Linköping. Shotluckan ville som ett led i att marknadsföra sig inför premiären lotta ut presentkort till framtida kunder, men kunde inte göra det på grund av att det kunde ses som att man gav bort alkohol och därmed gavs ett företag inte möjligheten att marknadsföra sig på det sätt som de ville, trots att de följer alla regler och lagar som finns gällande alkoholservering – annars skulle de inte fått alkoholtillstånd. Ändå begränsas deras möjlighet att driva och marknadsföra företaget eftersom att de ville göra något så hemskt som att ge bort alkohol.
Det är i grund och botten en frihetsfråga – friheten för företag att själva välja hur deras företag ska drivas – och friheten för kunden att kunna sätta sig på en uteservering, tända en cigarett och ta en klunk av den där ölen som eventuellt råkade vara gratis eftersom att kunden i fråga vann en utlottning av ett presentkort.
Det är framförallt dock en äganderättsfråga – varje enskild individ ska få bestämma över sin egendom och vad som ska vara tillåtet där – inte staten eller någon annan utövare av förmynderi.