Jag blev tillfrågad i våras om jag som f d styrelseordförande i Göta Kanalbolaget skulle vilja följa med MS Juno på säsongens sista resa från Stockholm till Göteborg. Uppgiften skulle vara att arbeta som ciceron för båtens gäster och föreläsa om kanalens historia, sevärdheter och framtida potential samt att hålla kåserande föredrag kring ledarskap med mera.
Det uppdraget gick ju inte att motstå, speciellt eftersom det också erbjöd rika möjligheter att tala om Östergötland och vad länet har att erbjuda en nyfiken resenär.
Glad till sinnes steg jag ombord på Skeppsbron i Stockholm för att under fyra dagar föreläsa – och förhoppningsvis roa – cirka 50 resenärer från Sverige men också från bland annat Australien, Brasilien och Tyskland.
Efter en uppvärmningsdag via Mälaren, skärgården och idyllen Trosa var det nattetid dags att smyga upp när vi nådde kanalens inlopp i Mem. Under resten av resan sköljde minnena över mig från tiden som landshövding i Östergötland. Det finns vissa turistiska klenoder i länet som för alltid är inristade i mitt medvetande. Dit hör förutom Kanalen bland annat våra fem medeltida städer, Kolmårdens Djurpark, länets övärld och Gamla Linköping.
Problemet när man ska arbeta som guide är på ett sätt ens egen minnesbank. Ta exempelvis innovationen Baby Ness. Vår dåvarande kanaldirektör och nära vän till mig Claes Göran Österlund hade från Skottland” importerat” ett ägg från sjöodjuret i Loch Ness som vi sänkt ned på Vätterns botten. Tillsammans med media, publik och undervattenskamera gav vi oss en tid därefter på seglats för att kontrollera om ägget kläckts och ett nytt, men snällt, sjödjur blivit till.
Det hade det och Kanalen hade simsalabim fått en ny attraktion! Denna typ av attraktioner var på sin tid ett sätt att öppna upp Kanalen, inte tala om med skyltar och annat vad man inte får göra utan trycka på allt man får göra.
Ett starkt minne för mig var när Kanalen år 2000 utsågs till årtusendets byggnadsverk i Sverige. Finalen gick i Stockholm och inför omröstningen hade vår segervisse Österlund införskaffat champagne och snittar av ypperlig kaviar. Det är den enda gång jag – med nykter chaufför – inmundigat sådana varor under bilresa från Linköping till Stockholm!
Vi började under min tid med arbetet att rusta upp Kanalen som faktiskt bitvis var hårt sliten. Efter min och Österlunds tid har detta arbete kontinuerligt pågått via stora statliga satsningar. Klenoden Göta Kanal har ju funnits i snart 200 år, låt vara transformerad från en tänkt kommersiell transportled till en turistisk megamagnet.
När det gäller kanalen kan man ha många favoritplatser. En av mina är promenaden mellan Duvkullen, Mariehov och Carlsborg. På en sträcka av två km finns åtta slussar och en gudomlig bild över det rurala Östergötland
Vad som slog mig på den resa jag nu gjort var det bristande antalet båtar och aktiviteter längst stranden trots att vi talar om slutet av augusti. Ska turismen bli en näringsgren som blommar och bidrar till välstånd måste en säsongsförlängning till. Själv bidrog jag med ett förslag under min tid. Skidskytte utmed Kanalen med laserskytte i stället för med kula. Kan jag få Riksidrottsförbundets Östgötadistrikt att nappa på idén?