I min förra krönika skrev jag en hel del om betydelsen av en Tillsägelse. När man vandrar vidare i ämnet ledarskapets filosofier kommer man till nästa T, nämligen vikten av Tillit. Lika viktigt som det är att våga/kunna ge en Tillsägelse är det enlig min mening att kunna hysa Tillit till medmänniskor och deras förmåga.
Går man tillbaka i historien ser vi snabbt att samhällen byggdes upp via Tillit respektive raserades genom brist på Tillit. Detta gäller enligt min mening också när man kommer till att styra dagens organisationer. Tillit är en styrningsfilosofi som alltmer växer fram när vi inser att det finns gränser för hur långt man kan nå med regleringar. Prestationer kan drivas fram på andra sätt än genom pekpinnar och ekonomiska incitament. Ofta tror jag att man överskattar betydelsen av formella strukturer och regelverk.
Här tänker jag ofta tillbaka på min tid som landshövding och chef för länsstyrelsen i Östergötland. Många gånger var de formella maktmöjligheterna små. Fanns Tillit mellan till exempel länsstyrelse och kommuner kunde mycket göras om det förelåg respekt för varandras roller. Övertron till regelstyrning och formalisering fick många gånger ersättas av den kraft som fanns hos medarbetarnas omdöme och kompetens.
Jag har samma erfarenhet från min tid inom polisen.
De bästa resultaten nåddes av poliser som skapade Tillit och inte av dem som var världsmästare i regeltolkning. Detsamma gällde min tullartid. Flest lyckade ingripanden gjordes av de som hade mottot ”En tullare ska ha tre ögon. Två att se med och ett att överse med”. Eller för att använda ett annat motto: ”Det gäller att sila mygg och svälja kameler!”
En av mina idoler, professor Bo Rothstein, brukar påpeka att konsten att bygga Tillit är ett långsiktigt arbete. Tillit är svår att bygga upp men lätt att rasera. Det senare har vi ju tyvärr sett ett antal trista exempel på under senare år.
Inom idrotten där jag nu är verksam är debatten om Tillit ett centralt ämne. Eftersom vårt arbete i sina väsentliga delar bygger på oavlönade insatser blir per automatik Tilliten till varandra en grundbult. Utan Tillit skulle vi stå oss platt. Då känns det skönt att vet att begreppet Tillit inte bara är en tillfällig inhoppare på den vetenskapliga parnassen.
Eller för att ånyo citera Rothstein: ”I studie efter studie rapporterar man om den motivation som skapas när man delegerar och skapar beslutsutrymme på den lokala nivån.”
Tillit innebär inte att tiden är över för kontroll och uppföljning. Dags för mitt tredje T att träda in på scenen, nämligen Tillsyn. Motiverade människor vill bli föremål för en bedömning. Annars känner man lätt att man anses utföra mindre viktiga uppgifter. Också organisationer behöver få reaktioner som visar om de är på rätt eller fel väg.
Ingen organisation är immun mot oönskade beteenden vilket exempelvis höstens debatt om mobbing och sexuella trakasserier visat. Tillsyn är en omistlig del i ett demokratiskt samhälle men den blir lättare om man har färre mål och indikationer från politiken och mer fokus på samarbete, färre riktade statsbidrag och mindre detaljerade regleringsbrev.
Det är en nåd som också Riksidrottsförbundet stillsamt ber om.