Den romerske poeten Juvenalis har tillskrivits det berömda talesättet ”En sund själ i en sund kropp”. Om vi för ett ögonblick lämnar själen och koncentrerar oss på kroppen kan konstateras att konditionen hos svenskarna drastisk har försämrats mellan 1997 och 2017.
I en ny studie från GIH baserad på en unik databas med över 350 000 män och kvinnor visar på en kraftig nedgång av maximal syreupptagningsförmåga under denna period. Som ordförande för högskolan känner jag mitt ansvar för att dra mitt strå till stacken för att vända denna utveckling. Att svettas måste ånyo ses som aptitligt!
När jag var landshövding i Östergötland försökte jag bidra till folkhälsan genom att regelbundet rusa runt i Lektorshagen och Rydskogen och allahanda andra platser utrustad med klocka för tidtagning av min framfart. Otaliga är de östgötska kvinnor som förskräckt stirrat över axeln när jag på tämligen oupplysta stigar flåsande närmat mig dem bakifrån!
När jag slutade som hövding hade jag bestämt mig att det fick vara nog med dessa hurtbullefasoner. Stillsamma promenader med vår hund Elsa skulle hädanefter bli min melodi.
Vartefter arbetsintensiteten ökade i mitt nya liv som” pensionär” märkte jag att flåset började avta. Elsa är mycket för att vilja stå stilla och nosa men det lärde jag mig att bemästra genom att värdigt springa på stående plats. Gräsklippningen i Ydre skulle vara ett andra alternativ men åkgräsklippare har sina begränsningar i detta avseende. Det var således dags för ett omtag.
Utan större tvekan uteslöt jag alternativet att gå på gym eller skaffa mig en PT (personlig tränare) som det numera så vackert heter. Dags att börja lufsa igen, men nu utan klocka men med nyköpta löpskor med tillhörande specialsockor.
I Bromma kännetecknas mitt nya liv av långsam förflyttning genom att sätta det ena benet före det andra i något snabbare takt än vid gång. Detta sker parallellt med ideligt hälsande med ett stort antal grannar i vårt villaområde. När motsvarande aktivitet utövas i Ydre brukar traktens kor sammansluta sig i idogt tittande medan lokalbefolkningen vänligt iakttar det hela som ett uttryck för galna stockholmsfasoner. Familjen har diskret påpekat att ett alternativ som jag kanske borde överväga är stavgång i rask takt. Det är jag dock ännu inte riktigt villig att nappa på!
Aningen mera allvarligt handlar detta om vikten att idrotta och röra på sig i hela livet. Det är en linje vi med stigande intensitet driver inom svensk idrott. För min åldersgrupp sker detta i nära samråd med landets pensionärsorganisationer.
För egen personlig del kan jag därmed kombinera rollen att leda Kontantupproret och driva vikten för oss med en del år på nacken att efter egen förmåga röra på oss. Och detta behöver inte kosta stora mängder pengar. Mera svett per satsad krona har blivit mitt nya motto! Och med starkare fysik tänker du bättre. Mycket tyder på att man till och med blir intelligentare!
När jag i framtiden slutat som ordförande för Riksidrottsförbundet planerar jag att gå in i boxningsklubben Narva som har en särskild sektion för pensionärsboxning.
Låter kanske som en liten tokig verksamhet men det är en effektiv metod att träna koordinationen av sin rörelseförmåga!