Flera Ärs erfarenheter av den ryske presidenten Putin underlÀttar att vÀrdera honom som politiker och ledare. Vi ser en man som murar pÄ den egna maktpositionen, besatt av idén- för att inte sÀga tvÄnget- att Äterge Ryssland den globala supermaktsposition som Sovjetunionen hade nÀr han vÀxte upp och blev officer i den sovjetiska sÀkerhetstjÀnsten, KGB.
Den ryska regimens utfall mot det man kallar vÀstvÀrldens hyckleri och moraliska underlÀgsenhet speglar en gammal rysk sjÀlvbild. Den Àr splittrad och föder en lovsÄng till de egna nationella vÀrdena men nÀr Àven en skamsen kÀnsla av att vara pÄ efterkÀlken gentemot vÀstvÀrlden.
Det kan förleda ryska politiker att agera kÀnslomÀssigt och oöverlagt. Den risken omfattar Àven Putin, som under den behÀrskade ytan sÀkert hÀrbÀrgerar starka kÀnslor.
Men mycket tyder ÀndÄ pÄ att han och hans regim agerar först efter noggranna kalkyler och riskbedömningar. Kortsiktigt har han varit framgÄngsrik i Tjetjenien, Ukraina och i Syrien. Om dessa taktiska politiska framgÄngar verkligen ger strategiska och lÄngsiktigt hÄllbara vinster Àr dock lÄngt ifrÄn sÀkert.
NÀr det gÀller Donald Trump Àr den bild han ger dessvÀrre troligen den enda sanna. VÀrlden Àr en scen dÀr han spelar sin roll, sÄ uppenbart i behov av jubel och uppskattning. De i publiken som inte levererar detta ser han som fiender som mÄste bekÀmpas.
NĂ€r man vĂ€ger den kyligt kalkylerande Putin mot den impulsive Trump kan man frukta den senares agerande i en hastigt uppkommen kris. Behovet att visa sig stark med den egna personen i fokus kan snabbt förvandla minsta incident till en allvarlig utveckling som gĂ„r över styr. Som mĂ„nga noterat tycks âAmerica firstâ vara underordnat âTrump firstâ. DĂ€rför Ă€r det oroande att sĂ„ mĂ„nga amerikaner har varit beredda att sĂ€tta USA:s kĂ€rnvapen i hans hĂ€nder.
Kanske kan man ÀndÄ finna en liten strimma av ljus i allt detta. Oron för Trump som krishanterare med fingret pÄ kÀrnvapenknappen delas rimligen ocksÄ av Putin och hela hans entourage. De visste att Barack Obama i det lÀngsta skulle undvika att hamna i ett lÀge, dÀr han kunde tvingas besluta om en kÀrnvapeninsats.
Den vissheten tillÀt ocksÄ Putin att prata vitt och brett om sin egen beredskap och beslutsamhet att sÀtta in kÀrnvapen om man blev hotad. Dessutom innebar det att han kunde genomföra militÀra operationer utan större risk att de skulle leda till en militÀr konfrontation vare sig med USA eller Nato.
Med Trump i Vita huset blir ryska riskbedömningar betydligt mer komplicerade och osĂ€kra. En âMolotov - Ribbentrop-paktâ med Trump som lĂ„ter Ukraina och Baltikum glida tillbaka in i en rysk intressezon, kan ju knappast förefalla tryggare Ă€n den Sovjet slöt med Hitler 1939. Hur skall man vĂ€rdera överenskommelser med en amerikansk president som sĂ€ger en sak ena dagen och dess motsats nĂ€sta?
Intill dess man vet hur Trump reagerar under tryck i en verklig kris, Ă€r det nog möjligt att ryssarna tonar ner de militĂ€ra provokationer mot USA och Nato som pĂ„gĂ„tt under lĂ„ng tid i ĂstersjöomrĂ„det.
För övrigt anser jag att vÀrnplikt bör Äterinföras.