USA var pådrivande för att inrätta krigsförbrytartribunalen i Haag, som skulle döma förbrytare från striderna på Balkan på nittiotalet.
Däremot har USA vägrat att ratificera den Internationella Brottsmålsdomstolen som därefter har tillkommit 2002. Den saknar alltså möjlighet att åtala amerikanska soldater. Desto viktigare blir det då att USA:s krigsmakt efterlever de konventioner landet har ratificerat.
I Nürnbergrättegångarna efter det andra världskriget dömdes de nazistiska förbrytarna. I dess efterföljd kom sedan de fyra Genèvekonventionerna från 1949 som försöker dra en rågång mellan tillåtet och brottsligt agerande i krig. Skyddet av civila står i centrum. Konventionerna har ratificerats av en stor majoritet av jordens stater, inklusive USA. Trots detta finns exempel där USA troligen brutit mot konventionerna. Under George W Bush presidentperiod införde till exempel CIA tortyrliknade förhörsmetoder.
Rent allmänt ser vi att skyddet av civilbefolkningen åsidosatts i alla väpnade konflikter efter 1949, ibland totalt, som nu senast i Syrien. Under Vietnamkriget var flera USA:s insatser möjliga krigsförbrytelser. Det är sannolikt att skyddet av civila inte upprätthölls vid bombningarna av Nordvietnam, liksom vid attacker med napalm mot flera byar.
Vid löjtnanten Calleys massmord på civila i byn My Lai i Vietnam var hela hans förband inblandat. Under USA:s insatser i Afghanistan och Irak är det dock tydligt att de förbrytelser som skett, har berott på individers agerande och inte har direkt sanktionerats av överordnade. Militära domstolar har i dessa fall agerat, om än långsamt, och utdömt straff.
En löjtnant i Special Forces, Michael Behenna, dömdes 2009 i amerikansk militärdomstol till 25 års fängelse för ett brutalt mord på en fånge han hade ansvar för att transportera i Irak. Straffet reducerades stegvis och han frigavs villkorligt efter fem år. Den 6 maj i år benådades han av Donald Trump, vilket inte kan tolkas på annat sätt än som ett totalt frikännande för brottet han hade begått.
Den 10 juni 2019 skall en medlem av Navy Seals, Edward Gallagher, ställas inför rätta för ett brutalt knivmord 2017 på en skadad fånge och dödsskjutning av en äldre civil man och en ung flicka i Mosul i Irak. Nu ryktas att han skall benådas av Trump i samband med nationaldagen den 4 juli.
Sannolikt har rättegången då inte hunnit slutföras. Det innebär att krigsmaktens högste chef tar över rättssystemet och sänder budskapet att krigets lagar inte gäller amerikanska soldater.
Trumps uttalanden om grova krigsförbrytare som ”hjältar” och hans benådning av Michael Behenna är ett grundskott mot den demokratiska statens förmåga och vilja att kontrollera sin våldsapparat. De värderingar och föredömen som soldater får under sin utbildning bidrar till att de kan agera kontrollerat även under mycket hög stress.
Men alltför lätt ersätts detta av det högljudda vrålandets tuffhet, drillsergeanternas ideal, som under en viss tid återspeglades även hos svenska kustjägare efter utbildning i USA.
Därför är det viktigare än någonsin att svenska officerare och soldater i alla sina internationella kontakter visar moraliskt mod och tydligt hävdar folkrättens och krigslagarnas giltighet.