Det är en fråga som har ställts i så gott som alla landets tidningar under de senaste dagarna. Tankemodellen är dock missvisande. På gruppnivå går det naturligtvis att konstatera vilka som vinner respektive förlorar på en specifik förändring i statens budget. Att bensinskatten höjs drabbar bilförare. Att barnbidraget och studiebidraget höjs gynnar barnfamiljer och gymnasieungdomar. Att skatten på investeringssparkonton höjs drabbar de två miljoner svenskar som sparar till framtiden på sådana.
Dessa effekter är enkla att förstå, men de utgör långt ifrån hela sanningen. På individnivå är det svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra huruvida någon vinner eller förlorar på budgeten.
Till att börja med skapar varje reform långa kedjor av ekonomiska effekter som är svåra att förutspå och följa. Den sparare som nu måste betala högre skatt kommer att ha mindre pengar över. Det leder till mindre kapital för landets växande företag – vilket i sin tur leder till färre innovationer och effektiviseringar – vilket i sin tur omöjliggör bättre produkter, lägre priser och högre löner – vilket i sin tur leder till minskade inköp av varor och tjänster – vilket i sin tur leder till minskade företagsvinster, konkurser och uppsägningar.
Inget enskilt ingrepp i ekonomin sker i isolation, utan skapar en mängd ringar på vattnet, som i sin tur skapar sina egna ringar, och så vidare.
Det är dessutom helt omöjligt att veta vad pengarna hade gått till om de inte hade använts i budgeten. Vad hade till exempel de drygt fyra miljarder kronor som används till höjningen av barnbidragen och studiebidragen kunnat finansiera i stället? Vilka idéer, projekt, företag och arbetstillfällen skulle ha uppstått om skattepengarna hade fått behållas av medborgarna själva? Hur mycket hade det gynnat de berörda personerna jämfört med två hundra kronor mer i bidrag?
Det beror i sin tur så klart på vilka värderingar, intressen, mål, drömmar och prioriteringar varje enskild människa har. Att regeringen tar in pengar i bensinskatt för att sedan dela ut dem som subventioner av elcyklar är olika bra eller dåligt för olika människor. Huruvida någon vinner eller förlorar på regeringens budget är så gott som omöjligt att säga.
Det enda vi med säkerhet kan veta är att vi alla generellt sett förlorar på att regeringens budget är så pass omfattande som den är. De drygt nio hundra miljarder som statsbudgeten omfattar är pengar som har tagits in genom skatter och avgifter från den privata sektorn. Om dessa kronor hade fått vara kvar i sina ursprungliga ägares plånböcker hade de spenderats på sådant som medborgarna själva prioriterar.
Att vi tar in skatt för att fördela resurser från rika till fattiga är i grunden inte sant. Dagens system går framförallt ut på att ta in resurser från medelklassen för att sedan ge tillbaka dem till medelklassen – med tillägget att människors egna värderingar, intressen, mål, drömmar och prioriteringar offras på vägen.
Är du vinnare eller förlorare i regeringens budget? Det är tyvärr omöjligt att säga. Men en mindre statsbudget med lägre skatt och större frihet hade gynnat oss alla.