”Vad får jag för pengarna?” Leif Östlings fråga i Uppdrag granskning har väckt en långlivad diskussion om skatten och samhällskontraktet. Hur mycket vi betalar i skatt, huruvida vi vet hur mycket vi betalar i skatt och vad våra skattepengar går till är några av de ämnen som har dryftats. Magdalena Andersson besvarade i Aftonbladet (5/11) Leif Östlings fråga med ”skola, försvar, polis och pension”. Men finansministern var blygsam. Egentligen får vi ju mycket mer än så!
I Göteborg, till exempel, har Statens konstråd beslutat att heltidsanställa en person på livstid för att vandra omkring på en av Västlänkens framtida tågstationer och agera konstverk. Projektet har i dagsläget ingen prislapp, men riktmärket är sex miljoner kronor. Finansieringen kommer till hälften från kommunala och regionala skattemedel och till hälften från statliga. Därtill har Statens konstråd gått in med åtta miljoner konor.
Nationella sekretariatet för genusforskning har påbörjat en jämställdhetsintegrering av Sveriges högskolor och universitet. Uppdraget omfattar samtliga statliga lärosäten och syftar till att införliva genusvetenskapliga maktteorier i alla universitetens arbetsområden till en kostnad på fem miljoner kronor årligen.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är ett annat exempel. Myndigheten har som uppdrag att sprida kunskap samt fördela statsbidrag till civilsamhället, och delar varje år ut omkring 350 miljoner kronor till cirka 400 organisationer. Bland bidragstagarna finns blufforganisationer och oseriösa föreningar. Fram till nyligen gick även miljoner i bidrag till föreningen Sveriges Förenade Muslimer som bjuder in föreläsare som propagerar för våldbejakande islamism.
I Linköpings kommun skulle tre kommunala bolag i år satsa nästan fyra miljoner kronor i olika former av stöd till ett produktionsbolag som vill göra en tv-serie av Mons Kallentofts Linköpingsdeckare. ”En gyllene chans för Linköping”, sade kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund (S) om projektet. Nu har förvaltningsrätten dock slagit fast att ett sådant stöd är olagligt.
Detta är bara några få exempel bland årets många satsningar. Är det inte uppenbart hur mycket offentlig verksamhet vi får för våra skattepengar?
Skämt åsido finns det stora problem med att försöka dra en rak linje mellan skattebördan och välfärden. Förra året tog den offentliga sektorn in 1914 miljarder kronor i skatt. Samtidigt saknar militären och polisen de resurser som krävs för att kunna garantera medborgarnas frihet och trygghet. Skolresultaten sjunker och Sverige har längst vårdköer i Europa. Det är inte olösliga problem – men de kräver att våra folkvalda prioriterar.
I diskussion om skatten och samhällskontraktet är detta viktigt att komma ihåg. Det är nämligen som den franska liberala ekonomen Frédéric Bastiat konstaterade: ” Det säkraste sättet att få respekt för lagen är att göra lagen respektabel.” Och det gäller även skatten.