I stället för att bilda mur och stångas med motståndarna när bollen skulle sättas i spel, la sig så gott som hela laget platt på marken. När förvirringen var som störst reste sig fem man, rensade vägen för en spelare som sprang genom hela försvaret och gjorde sin touch down. Publiken häpnade, jublade och grät. Så smart, så fräckt.
Det påminner inte så lite om vår tids politik. För runt om i den etablerade demokratiska världen överrumplas de gamla apparaterna av en oväntad person - eller kraft - som seglar upp med en spelplan som ingen sett tidigare och som till mångas förfäran fungerar.
Det nya med Donald Trump var hans totala fräckhet. ”Jag är den största jobbskapare Gud har sett”. ”Hillary, du borde inte vara här utan i fängelse”. Men den fräckheten tvingar honom nu till reträtt. Muren mot Mexiko handlade egentligen om ”att säkra gränsen”. Mer än 10 miljoner illegala flyktingar som skulle deporteras modifieras nu till ”brottslingarna och sedan får vi se”. Både Paris-avtalet och frihandeln ska den nya presidenten ta sig ”en extra funderare” på. Och för övrigt: ”The Clintons are nice people”.
Återigen tar sig människor för pannan, men vad vi nu får beskåda är ingenting annat än en konstitution i arbete. Under valkampanjen kunde Trump utnyttja människors uppgivenhet vad gällde de gamla politiska etablissemangets förmåga att lösa problem, säga och lova vad som helst. Nu sätter maktdelningen och den politiska traditionen gränser för vad han kan göra och hur han kan uppträda. Kepsen av. Trump kan inte styra USA som sitt eget företag. Han måste samarbeta, visa ödmjukhet, ta fram genomarbetade förslag, bygga koalitioner, ha tålamod.
Hur Trumps presidentskap slutar återstår att se. Men försöken att hitta nya smarta manövrar för att springa runt gamla politiska blockeringar kommer att fortsätta.
I helgen fick vi ett nytt exempel. Francois Fillon valdes till den franska högerns presidentkandidat. För bara ett par veckor sedan var han knappt med i matchen.
Nu tål det att påpekas att Fillon är en helt annan politiker än Trump. Fillon är en bildad, erfaren och elegant politiker, en före detta premiärminister. Hans manöver är att gå fram med en ny mix av politik. Den för tanken till vad amerikansk republikan skulle kunnat lansera - stockkonservativ i sociala frågor, ultraliberal i ekonomiska. Men nu dyker den upp som något både främmande och spännande i Frankrike. Det kan bli en touchdown. Och möjligen – om han blir vald - något bra för Frankrike.
Så påminns vi om att det pågår en enorm ombyggnad av det politiska landskapet i västvärlden. Den gör väldigt många väldigt nervösa. Men jag tror på våra institutioner och väljarna. I växelverkan kan de sätta stopp för rena galenskaper. Och bara riktiga inventarier kan rimligen säga: Stäng fönstret. Vi behöver ingen vädring.