Protesterna lät inte vänta på sig: detta är en skattesänkning för de rika, påstår man. Men de rika fick i själva verket sin skattesänkning för åtskilliga år sedan. Och den var mycket större. Rik är man om man äger mycket. Men skatten på ägande – förmögenhetsskatten -- är helt borta.
Och för den inkomst den som är rik kan ha av sin förmögenhet är skatten numera bara 30 procent; lägre än den kommunalskatt som drabbar alla med inkomst av arbete.
Den som är rik kan också skänka bort delar av sin förmögenhet utan att vare sig han eller mottagaren betalar någon skatt på gåvan. Gåvoskatten är borta. Inte heller är det numera någon skatt på ärvda pengar. Också fastighetsskatten är borta.
Det är ganska bra att vara rik i landet med högre skattetryck än nästan alla andra länder.
Att ha en hög lön är inte lika bra. Redan vid mycket måttliga lönenivåer drabbas man av statlig skatt ovanpå den kommunala. Och det behövs sannerligen ingen svindlande lön för att också värnskatten ska läggas ovanpå de andra skatterna.
I den stora skattereformen som genomfördes i samarbete mellan Socialdemokraterna och dåvarande Folkpartiet var en huvudtanke att den statliga inkomstskatten succesivt skulle minska. Man ville bort från de marginalskatteeffekter som gjorde avdragen oerhört lönsamma, men tog det mesta av en löneökning.
Sedan kom 90-talets ekonomiska kris och med den nedskärningar i en rad statliga åtaganden.
För att göra detta paket mera smakligt hittade den socialdemokratiska regeringen på att man skulle införa en värnskatt för att visa att också de som tjänar bra fick bära sin del av bördan. En poäng med denna skatt var att den bara skulle vara tillfällig. Efter fyra år skulle man återgå till de tidigare skattesatserna.
Men så blev det ju inte. Värnskatten är kvar efter nästan 25 år. Det är intressant att konstatera att den inte, som man annars kunde ha trott, avskaffades under de åtta år Sverige hade borgerligt styre. Moderaterna under Fredrik Reinfeldt inlade sitt veto. Jobbskatteavdraget var istället den skattereform som Moderaterna slogs för. Och sänkta skatter för de rika.
Resultatet har blivit att det oerhört jämlika Sverige nu blivit lite mindre jämlikt. De rika har blivit rikare. Aktiekurserna har gått upp, aktieutdelningarna ha vuxit och trycket på företagen att visa höga vinster har ökat.
Lyckligtvis har samtidigt lönerna för de allra flesta också ökat kraftigt. Så har det inte varit i alla länder där de rika kunnat glädja sig åt att ha blivit ännu rikare. I USA har lönerna länge legat helt stilla medan de rika blivit allt rikare.
Dags då för högre skatt på rikedom? Men att dessa skatter sänktes eller försvann berodde i hög grad på att andra länder sänkt sina skatter på de rika minst lika mycket. Risken var uppenbar att de rika skulle lämna Sverige för att slippa skatt. Den risken är inte mindre nu.
Kanske får vi därför vänja oss vid att de rika kunnat bli ännu rikare. Det viktigaste är väl ändå att alla vanliga löntagare också får hyggliga inkomstökningar när det går bra för Sverige.
Och bra för Sverige kommer det bara att gå om vi har ett skattesystem som inte straffar de duktigaste. Därför är det på tiden att värnskatten avskaffas.