Det finns en gammal historia om en försÀljare som gick runt pÄ Lissabons gator efter den stora jordbÀvningen dÀr. Han sÄlde piller mot jordbÀvningar.
- HjÀlper de verkligen? frÄgade nÄgon.
- Nej, men har du nÄgot annat att föreslÄ? svarade försÀljaren.
Ibland fÄr jag en obehaglig kÀnsla av att pillerförsÀljarens argument spritt sig till svensk politik.
StrÀngare straff krÀvs numer ideligen för det ena eller det andra brottet, nu senast var det moderaten Tomas Tobé som ville motverka utlÀndska stöldligor med den ÄtgÀrden.
Men strÀngare straff leder inte till fÀrre brott, skrev fem kriminologer nyligen pÄ DN Debatt. Forskningen Àr helt entydig, hÀvdade de. StraffskÀrpningar har ingen effekt pÄ brottslighetens omfattning. Det kan till och med vara tvÀrtom. Att skicka unga brottslingar till anstalter förstÀrker deras kriminella identitet.
Om man dessutom betÀnker hur ohyggligt dyrt det Àr att skicka mÀnniskor i fÀngelse (en fÀngelseplats berÀknas kosta en miljon om Äret) Àr det obegripligt att hÄrdare straff Àr sÄ populÀrt.
Röntgen av knÀleder anvÀnds nu för att faststÀlla Äldern pÄ flyktingar som inte pÄ annat sÀtt kan bevisa hur gamla de egentligen Àr. Men en rad specialister i rÀttsmedicin har tagit avstÄnd frÄn metoden som de hÀvdar Àr i princip oanvÀndbar dÀrför att resultaten Àr sÄ osÀkra.
Det verkar som om metoden helt enkelt tillgripits för att ingen kommit pÄ nÄgot bÀttre sÀtt att avgöra om en flykting Àr under eller över 18 Är.
Tio procent av all assistansersÀttning gÄr till fuskare, pÄstÄr regeringen och vill med den motiveringen begrÀnsa rÀtten att fÄ denna hjÀlp frÄn samhÀllet. Men resonemanget tycks ha tvÄ fel. Dels finns det inget vetenskapligt underlag för pÄstÄendet om omfattningen av fusket. Siffran verkar gripen ur luften.
Men vad som kanske Àr vÀrre Àr ju att en hÄrdare prövning av rÀtten till assistans inte alls kommer Ät fusket utan istÀllet drabbar familjer och enskilda som redan Àr i en svÄr situation. Visst, assistansreformen blev mycket dyrare Àn man frÄn början trodde. Men har den inte ocksÄ inneburit en höjd livskvalitet för Ànnu fler Àn man först rÀknade med?
Rika mÀnniskor har blivit allt rikare, klagas det frÄn somligt hÄll. Och sÄ föreslÄr man högre eller nya skatter pÄ allt möjligt för att rÄda bot pÄ missförhÄllandet. Men skulle verkligen fattiga tjÀna pÄ att de rikaste klÀms Ät? Det Àr ett obevisat pÄstÄende.
Privata skolor och vÄrdföretag har för höga vinster, anser regeringen och vill införa ett vinsttak som av de flesta bedömare tros leda till nedlÀggning av hela branschen. Men ÀndÄ har ingen brytt sig om att ta reda pÄ om höga vinster verkligen betyder eftersatt kvalitet och om vinstbegrÀnsning verkligen Àr ett effektivt sÀtt att höja kvaliteten. Ingen tror ju att Volvo-bilar skulle bli bÀttre av högre bolagsskatt.
Det gÄr att fortsÀtta i det oÀndliga med exempel pÄ en politik dÀr man försöker sÀlja piller mot jordbÀvningar. Bara för att man inte kommer pÄ nÄgot bÀttre.