Har politikerna råkat lösa integrationen?

Ukrainarna skiljer sig från de senaste flyktinggrupperna då de från politiskt håll förväntas börja jobba omgående.

Det är i dag högst oklart om de ukrainska flyktingarna kommer få tillgång till de insatser som kan erbjudas övriga grupper av arbetslösa och som föregås av arbetsmarknadspolitiska bedömningar. Det gäller de allra flesta insatser inklusive matchningstjänster, introduktionsjobb och etableringsprogram inklusive de tämligen generösa etableringsersättningarna.

I dag ser det ut som ukrainarna får nöja sig med de standardiserade 24 kronorna per dag utöver mat och boende. Detta kan tyckas djupt orättvist. Men just nu är det, hur hjärtlöst det ändå kan synas, sannolikt det klokast möjliga beslutet. Det vi lärt oss av tidigare migration är att det måste finnas starka incitament för de nyanlända att börja arbeta.

Om nu incitamentet är på plats, vilka möjligheter har ukrainarna att på egen hand få jobb i Sverige? Det som talar för dem är att de kommer från en relativt lik kultur, med en relativ hög utbildningsnivå. Och att de i regel har kunskaper i engelska, även om detta varierar mycket.

Bristande språkkunskaper är sannolikt det största hindret då det är en produktivitetssänkande faktor på de allra flesta svenska arbetsplatser. Bäst lär man sig svenska på ett jobb. Men för att det ska vara möjligt krävs att lönekostnaderna anpassas till produktiviteten. Och kollektivavtalen hindrar dylika löneanpassningar.

Här finns dock en öppning, som ännu inte omtalats i media. Till skillnad från de allra flesta arbetsmarknadsinsatser är nystartsjobben utformad som en rättighetslagstiftning. Och läser man innantill i Utlänningslagen samt Förordningen om nystartsjobb kan man konstatera att arbetsgivare har rätt till stödet när de anställer nyanlända invandrare som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Dessutom med den högsta ersättningsnivån, som just nu av en tillfällighet höjs ytterligare, till som mest 18 800 kronor per månad.

Det är i grova tal inte mer pengar än vad arbetsgivaren betalar i löneskatter och arbetsgivaravgifter för samma person. En nollning av skatterna är en billig kostnad för att få ut en nyanländ i arbete och ta tillvara kompetens och arbetskraft till svenska arbetsgivare.

Stort behov av arbetskraft, minimala bidrag till flyktingarna, hög integrationspotential och ett generöst nystartsjobb kan mycket väl visa sig vara ett lyckorecept för den svenska integrationen. Även om receptet i detta fallet mest berodde på tur än politisk skicklighet.

Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.