Veckans stora nyhet är naturligtvis den brutala avrättningen på öppen gata av en mamma som höll sitt barn i famnen. Även om det förra året nästan sköts ihjäl en person i veckan, har få mord fått sådan uppståndelse som detta.
Då ska vi ändå minnas att småbarn dött av handgranater och två föräldrar som vittnat mördats i Stockholm, med följden att deras minderåriga barn blev föräldralösa. Men det var något som slog an extra hårt med mordet i Malmö.
Det var groteskt och kulmen på en utveckling av grov kriminalitet som skett i princip utan åtgärder och reaktion i två decennier. En av de misstänkta för brottet har inte fyllt 21 än, vilket kommer få stor betydelse på straffet om han är skyldig, på grund av ungdomsrabatten i det svenska rättssystemet.
Sverige har dels ungdomsrabatter på straffen för den som är mellan 15 och 18, vilket är rimligt, inte minst eftersom dessa personer i de allra flesta fall tjänar på en annan behandling än fängelse, även om det tyvärr numera finns förhärdade brottslingar även i den här ålderskategorin. Men vi har dessutom rabatter för den som är upp till 21 år gammal.
Brottslingarna är inte dummare än att de förstår detta och hellre ger ett uppdrag som kan innebära fängelsestraff till någon som är 20 än 22, om möjligheten finns. Ännu hellre ger man det någon som inte fyllt femton och därmed inte ens är straffmyndig.
En av delarna i de senaste årens brottsutveckling är att brottsligheten sjunkit allt lägre ner i åldrarna. Kriminella gäng utnyttjar regelbundet personer under femton för att exempelvis hantera narkotika, eftersom de inte är straffmyndiga. Innan vissa personer är 18 år fyllda är de redan rutinerade kriminella som mördat sin kriminella antagonister.
I veckan rapporterade Svenska Dagbladet att antalet femtonåringar som misstänks för våldsbrott har ökat med 40 procent sedan 2015. Det svenska rättsväsendet är inte utrustat för att hantera den här utvecklingen.
De straffrabatter vi har är inte längre ändamålsenliga.
Det är inte hållbart att kriminella kan utnyttja barn till att begå brott och det är heller inte rimligt att personer som begått överlagda mord kan avtjäna sina straff på bara några år. Justitieminister Morgan Johansson (S) brukar påstå att han vill göra något åt det här. Men den utredning han beställde, Ungdomsreduktionsutredningen, kom i december förra året och har sedan dess var ute på remiss.
Sedan verkar Johansson ha lagt den i papperskorgen för att blidka Miljöpartiet, som är bestämda motståndare mot att kriminella ska ta ansvar för sina handlingar.
Om regeringen menar allvar med att vilja bekämpa kriminaliteten så kommer det inte fungera att låta personer under 21 komma undan med väldigt lindriga straff. Inte heller fungerar det längre, att som i Stockholm tidigare i år, döma en 17-åring till tre års sluten ungdomsvård för en avrättning på en pizzeria. Han är alltså ute igen när han är 20 och kan fortsätta sin kriminella bana.
Det är ohållbart att Sverige har en så slapp syn på straffmätning av personer som begår extremt allvarliga brott. Ska vi komma åt den allt mer utbredda grova kriminaliteten och kunna återta utsatta områden behöver de ansvariga sys in länge.
Allt annat är att ge upp.