Coronapandemin ledde till en chockdigitalisering. Närmast från den ena dagen till den andra tvingades miljontals svenskar skifta arbetsplats från kontoret till hemmet. Och det är troligt att några av de förändringar som pandemin medförde kommer att förbli, konstateras det i en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio.
Samtidigt är det långt ifrån alla som kan jobba på distans. De tre vanligaste yrkena i landet – undersköterska, butikssäljare och lärare – går inte att i någon större omfattning sköta hemifrån. Det finns dock många sysslor som kan utföras på andra ställen än i kontorshus. I Ratio-rapporten konstateras: ”Den höga andelen yrken inom kvalificerade tjänster innebär att Sveriges ekonomi har en av de största andelarna jobb som kan utövas på distans i världen.”
Om det sker betydande förändringar i hur och var den här ganska så välbetalda gruppen arbetar kan det få påverkan på mycket annat i samhället som demografi och bostadsmarknad. För om ökat distansarbete leder till att antalet som dagligen jobbar på plats i centrala Linköping skulle minska framöver lär det få konsekvenser i allt från restaurangutbud till priserna på bostäder.
I ett hoppfullt scenario kan hemarbetare få mer tid över till annat, som föreningsliv och familjeliv. Det kanske rent av kan bli räddningen för alla de föreningar som brottas med minskande ideellt engagemang. Men med en motsatt blick går det att oroas över att hemarbete kan öka isoleringen och polariseringen. Att ensamhet breder ut sig. Och så här går det att fortsätta – ökat distansarbete har två sidor där båda besitter en kraft att påverka samhället i stort. Så är det även i frågan om dess påverkan på kreativiteten.
Det sägs ofta att utan de spontana mötena vid kaffemaskinen minskar innovationskraften. Det stämmer säkert. Men det går också att konstatera att isolering även kan vara en källa till kreativitet. Isaac Newton och Nikola Tesla gjorde revolutionerande framsteg samtidigt som de levde tillbakadragna liv. Filosofen Immanuel Kant tänkte stora tankar, trots att en inrutad tillvaro i en stad han nästan aldrig lämnade.
Att distansarbetet innebär möjligheter men även svårigheter för olika organisationer framträdde även i veckan när Linköpings universitet höll en lunchföreläsning på temat ledarskap på distans. Talade då gjorde biträdande professor Andreas Wallo och universitetslektor Daniel Lundqvist.
Liu-forskarna konstaterade att efter chockdigitaliseringen märks nu en återgång till kontoren. Läget börjar så att säga stabiliseras nu, och frysa fast. Budskapet till arbetsgivarna var att de måste jobba aktivt för att välja vad man vill ha kvar av de arbetsmetoder som etablerats under coronapandemin och hur dessa arbetssätt kan utvecklas. Görs inte det är risken att allt fler organisationer stelnar eller faller tillbaka i gamla mönster.
Det finns dock en del organisationer som verkar ha landat i sin strategi. För en tid sedan meddelade Kinda kommun att den personal som kan även i framtiden ska ha möjlighet att jobba hemifrån. "Det är en liten kommun och vi är beroende av att få folk som kommer från andra orter och som vill jobba hos oss", förklarade kommunalrådet Christer Segerstéen (M) i P4 Östergötland (31/10). Och om offentliga aktörer likt kommuner och särskilt staten öppnar för större grad av distansarbete kan en större förändring vara på gång.
Genom mer distansarbete kan staten spara in på lokalkostnader. Statliga verk och myndigheter behöver inte längre ha gigantiska kontorsbyggnader centralt i städer i allmänhet och Stockholm i synnerhet. Dessutom kan fler rekryteras från utanför storstadsregionerna och därmed stärka arbetsmarknaden utanför storstäderna. I dag är särskilt Stockholms höga bostadspriser något som lär hindra många från att söka en del tjänster i staten. Om det går att jobba från Österbymo, Ödeshög eller Vadstena skulle statens kompetenspool öka.
En annan positiv effekt är att korruptionsrisken kan minska. ”Koncentrationen av myndigheter i huvudstaden ökar risken för korruption. Staden är stor, men nätverken snäva”, skrev förvaltningsforskaren Louise Bringselius i Barometern-OT för ett par år sedan apropå utlokaliseringen av statliga verk.
Hur mycket av coronapandemins arbetsmetoder som kommer att leva kvar och utvecklas återstår dock att se. Det enda som går att säga med säkerhet är att ökat distansarbete kan påverka långt mycket mer än den enskildes arbetssituation. Det finns här en samhällsförändrande kraft, på gott och ont.
Kan distansarbete förändra Sverige?
Om staten följer Kinda kommuns beslut kan det spara stora pengar för skattebetalarna.
"Det enda som går att säga med säkerhet är att ökat distansarbete kan påverka långt mycket mer än den enskildes arbetssituation. Det finns här en samhällsförändrande kraft, på gott och ont."
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.