Att påstå att ekonomin präglas av ovanligt stor osäkerhet har blivit vanligt de senaste åren. Efter en pandemi som satte allt på ända blev det krig i Europa och en kraftigt ökande inflation. Medan regeringen har överlevt eller till och med stärkts av de två förstnämnda kriserna så är det mer tveksamt att inflationen kommer vara till dess fördel.
Ekonomin har en tendens att påverka valutgången, såväl i Sverige som i andra länder. Och särskilt då hushållens egen ekonomi. Det kan tyckas lite orättvist att en faktor som i så hög grad påverkas av konjunkturen ska påverka vem som ska vinna valet.
Hur det än är med den saken ökar nu kostnaderna för mat, bränsle, elpriser, rörliga bostadsräntor och övriga levnadskostnader med en tiofaldig hastighet jämfört med vad som varit ett normaltillstånd under många år. Och värre kommer det bli. Mycket lite talar för att det blir ett plötsligt stopp på prisökningarna. Samtidigt som löneökningarna genom kollektivavtalen blir en bråkdel av kostnadsökningarna. De flesta svenskar kommer med andra ord att få allt svårare att betala levnadskostnaderna med sin lön.
Regeringen är såklart medveten om detta. Och försöker kompensera medborgarnas bristande köpkraft med allehanda riktade bidrag. Men att elda på efterfrågan med stöd från staten riskerar inte bara att förvärra inflationsproblemet. Det riskerar också att ge klen utdelning i väljarnas röster. Evidensen för att väljarna röstar med plånboken i enskilda sakfrågor är liten. Däremot synes det finnas större evidens för att en positiv faktisk utveckling i väljarnas plånböcker gynnar sittande regering och vice versa.
Men ingen regel utan undantag. En trött socialdemokrati som regerat under tre mandatperioder förlorade valet 2006 när ekonomin låg på topp. Och trots finanskris behöll den borgerliga regeringen makten i valet 2010. En väl hanterad kris, liksom en dåligt hanterad högkonjunktur, synes ge väljarna skäl att bryta mönstret.
Avgörande blir hur väljarna ser på orsakerna till svårigheterna och vilket regeringsalternativ de tror har bäst politik för att få till en förbättring.
Regeringens nya bidrag kommer sannolikt inte att räcka för att övertyga väljarna. Utan en tydlig politik för att stärka ekonomin riskerar bidragen istället att förtydliga regeringens bristande politiska förmåga. Ett borgerligt regeringsalternativ behöver å sin sida tydliggöra hur fritt företagande bygger en starkare samhällsekonomi och hur större individuell egenmakt stärker hushållens skydd i svårare tider.
Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.