I måndags slog Sverige rekord. Inte olympiskt i spelen borta i Peking. Ett rekord av betydligt tristare karaktär – nämligen i bränslepriser. Dieselpriset höjdes med 15 öre till 21,72 kronor/liter. Därmed var det historiska rekordet ett faktum och svensk diesel dyrast i världen.
”Regeringen ser ett behov att ta ansvar för branschen i den här tuffa situationen”, konstaterade finansminister Mikael Damberg (S) när han, samma dag som rekordet i bränslepriser slogs, presenterade ett stödpaket på en miljard kronor till lantbrukare och växthusföretag.
En liknande situation har uppstått med elpriserna, som även de nått toppnivåer under vintern, som resulterade i att regeringen lägger sex miljarder kronor på en elkompensation till två miljoner svenska hushåll. ”En exceptionell åtgärd i en exceptionell tid”, menade Damberg. Akuta åtgärder för att dämpa effekterna av politiska beslut?
Nu är det inte helt rättvist att lägga hela skulden för energipriserna, varken bränsle eller el, på regeringen. Storpolitik och internationella marknadssvängningar ger effekter, men nog har inriktningen på svensk politik bäddat för extra sårbarhet.
Sverige har höga klimatambitioner, ja, även här är vi faktiskt ute efter att slå rekord. Det är viktigt för politikerna att Sverige ligger främst, det handlar om anseende och inflytande. De långsiktiga besluten fattas därefter. Få i Sverige argumenterar med heder och trovärdighet i behåll mot klimatomställningen. Istället investerar företag och privatpersoner i förnybara energikällor, fordon, fabriker och produkter. Utvecklingen går imponerande snabbt och är framgångsrik.
Men inte tillräckligt snabbt för att möta politikens krav. Här finns ett oroväckande glapp med stora ekonomiska och på sikt faktiskt både sociala och ekologiska konsekvenser. Det räcker nämligen inte att vara långsiktig, politiken måste även klara att ta hänsyn till tillståndet här och nu. Om man inte vill se konkursvågor, proteströrelser och fortsätta att punga ut miljarder i kompensationer till extra drabbade (här finns upphov till ytterligare konflikt). Det om något är inte hållbart.
Ibland tas beslut i fel ordning, exempelvis när kärnkraftverk stängs ner eller bränsleskatterna höjs innan alternativen är i fullskalig drift. Svensk politik har ett försprång internationellt, den har folket och företagen med sig. Men omställningen måste alltjämt ske successivt utan att straffa ut dem som försöker. Risken är att de slutar försöka till sist.
Maria Björk Hummelgren är näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.