Mathias Sundin: Med Facit i hand

Sommaren 1966 gick Pelé runt på Åtvidabergs gator.

Fotbollsfenoment Pelé. 1966 tränade han på Facits bekostnad i Åtvidaberg.

Fotbollsfenoment Pelé. 1966 tränade han på Facits bekostnad i Åtvidaberg.

Foto: TT

Krönika2017-03-14 17:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Hela det brasilianska fotbollslandslaget faktiskt. Det var ortens storföretag, Facit, som betalade för deras träningsläger inför VM i England. Så bra gick det för Facit då. På toppen, några år senare, hade de 14 000 anställda i 140 länder. Och huvudkontor i Åtvidaberg.

Sex år senare var man mitt inne i den kris som kallats Facitkrisen, som blivit en symbol i Sverige för hur ett företag kan missa en teknikutveckling. Facits elektromekaniska kontorsmaskiner slogs på några år ut av elektroniska räknare. Många har förundrats över hur de kunde vara så korkade på Facit att de missade teknikutvecklingen.

Så korkade var de inte. Det prov Facit ställdes inför är mycket svårt; att förstå hur snabbt teknisk utveckling går. Att inte förstå det kan, uppenbarligen, ha förödande konsekvenser. Att förstå det en stor fördel.

Facit hade väldigt bra koll på teknikutvecklingen. På 1950-talet rekryterade man personerna bakom Sveriges första datorer, som under ett kort tag var världens snabbaste.

Efter ett misslyckat försök att bygga datorer, behöll man kontakten med personerna och gjorde under 1960-talet flera noggranna studier av den senaste tekniken. De förstod att skiftet skulle komma, att deras lönsamma elektromekaniska räknemaskiner skulle slås ut av elektroniska räknare baserade på transistorer och integrerade kretsar. Det förstod bara inte när.

Det Facit missade kan ha varit Moores lag. Förenklat, att kraften i processorer till datorer dubblas ungefär vartannat år, till samma kostnad. Gordon Moore myntade lagen 1965 i ett paper till en vetenskaplig tidskrift och det var först tio år senare den började kallas en lag, eftersom den stämde så väl. Det Moore beskrev var det som kallas exponentiell tillväxt, som efter några dubblingar ökar väldigt snabbt. Så snabbt att vi ofta inte förstår den.

Enligt legenden utnyttjade schacks uppfinnare detta, då han lurade en kejsare att som belöning för spelet ge honom ris. Ett riskorn för första schackrutan, två för andra, fyra för tredje och så vidare sextiofyra gånger. Det blir 461 miljarder ton ris, 1000 gånger mer än dagens globala produktion.Det är därför processorn i en iphone är 120 miljoner gånger kraftfullare och flera tusen gånger billigare än datorerna i den första månlandaren.

Att inte förstå denna utveckling kan leda till samma katastrof som för Facit. Däremot, att förstå den blir som att kunna se in i framtiden. Intels grundare, Bob Noyce, förstod detta. Inte så konstigt, med tanke på att han grundade Intel ihop med Gordon Moore. Det gjorde att Noyce när hans företag skulle ge sig in på en ny marknad prissatte produkterna utifrån där priset skulle befinna sig om ett år.

Konkurrenterna förstod inte att tillverkningskostnaderna skulle sjunka så snabbt, och behöll de högre priserna. Noyce tog en stor del av marknaden och när priserna sjönk var konkurrenterna redan akterseglade.

I en digital värld, där allt mer påverkas av denna tillväxt, är det en kunskap vi alla behöver idag. Att förstå exponentiell tillväxt är som att ha facit i hand.