Urkon som blev instängd i en grotta

Björn Eriksson minns en berättelsernas sommar.

En ko, men kanske inte Urkon.

En ko, men kanske inte Urkon.

Foto: Antonio Grosz/Unsplash

Krönika2022-10-10 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hösten är här och minnen från sommaren tenderar att fördunklas. Det var en bra sommar för familjen nere i Ydre. Torka förvisso, men också många minnen.

En höjdpunkt kom i samband med att jag skulle vara dragplåster på en berättarkryssning på sjön Sommen. Sjön är i storleksordning nummer 20 i Sverige och finns i gränslandet mellan Småland och Östergötland. Sommen är starkt flikig och har klart vatten, samt ett stort antal öar och holmar. Den omges av fem kommuner och åtta socknar. Sommen har över 20 fiskarter, varav en är den berömda Sommarödingen.

Jag skulle prata på en av sjöns rariteter, nämligen en av Sveriges äldsta och sista vedeldade ångbåtar Boxholm 2. Vad jag inte hade riktigt klart för mig var att turen skulle vara i tre timmar och att jag förväntades hålla låda större del av tiden. Långt i förväg var det slutsålt och sorlet vid avgången klargjorde att här fanns förväntningar på underhållning.

Tursamt nog är jag numera förtrogen med hur sjön skapats en gång i tiden, nämligen av den gamla kon Sommakoa som fick ett vansinnesutbrott och sparkade upp ett hål som kom att vattenfyllas. Som straff blev Urkon instängd i en grotta av trollkarlen Some, i en bädd av stenkol och en djurfäll. Varje julafton får hon äta ett fjäll av fällen – och när fällen var slut skulle hon bryta sig ut och förstöra hela världen. Medge att vi här nere i gränsbygden härmed är ett centrum i världen!

Denna berättelse fick bli inledningen till för mig stimulerande tre timmar. Utöver att tala idrott, minnen från tiden i uniform och landshövdingetid kändes det också helt rätt att introducera lyssnarna till min första kontakt med Urkon. Jag skulle som ny landshövding inviga Naturum som ligger på Torpön i Sommen och hade stött på beteckningen Urkon. I min enfald trodde jag det handlade om någon mytologisk figur från den nordiska asatrons tidevarv och talade om denna sällsamma varelse med betoning på första stavelsen.

Publiken såg tämligen konfunderad ut. En äldre kvinna kontaktade mig efter talet för att försynt påpeka att det inte handlar om någon gud som heter Urkon utan betoningen ska vara ur-kon! Ett nötkreatur med andra ord. En lätt pinsam missuppfattning från en oinformerad landshövding.

Det var under tiden som landshövding som jag och hustru Helena skaffade oss ett boende i Ydre och det betyder mycket för oss. Helena tillbringas säkert halva året där och jag kanske 30 procent. Och modernt har boendet blivit, från bredband till digitaliserad lanthandel.

Björn Eriksson är ordförande i Riksidrottsförbundet och f.d. landshövding i Östergötland.