Ett av de stora problemen i dagens Sverige Àr bristen pÄ bostÀder. NyanlÀnda Àr nÀrmast chanslösa pÄ bostadsmarknaden. Den ekonomiska utvecklingen bromsas nÀr företag inte kan rekrytera kvalificerad arbetskraft pÄ grund av bostadsbristen. Unga som vill flytta hemifrÄn tvingas bo kvar hos sina förÀldrar lÄngt upp i tjugoÄrsÄldern.
Enligt Boverket skulle vi behöva 70 000 bostÀder per Är de nÀrmaste sju Ären. Det Àr lÄngt ifrÄn vad som byggs. MÀrkligt nog stÄr bostadsbyggandet lÄgt pÄ partiernas prioriteringslistor inför valet. Det kan bero pÄ att frÄgan inte Àr sÄ ideologiskt laddad, utan mer handlar om praktiska ÄtgÀrder.
För drygt 50 Ă„r sedan, 1966, gjorde Tage Erlander sitt nĂ€st sista val. Erlander gjorde katastrofalt bort sig genom att pĂ„ frĂ„gan om vad ett ungt bostadslöst par skulle göra svarade att de fick stĂ€lla sig i bostadskön (och i praktiken vĂ€nta mer Ă€n tio Ă„r). Valet ledde till miljonprogrammet. Idag har vi en lika stor bostadskris â dock utan radikala Ă„tgĂ€rdsförslag frĂ„n de politiska partierna.
Sverige bygger dyrast i Europa, det visar EU:s statistikkontor EuroStat. NÀr jag för nÄgra Är sedan, tillsammans med Göran Persson och Agneta Dreber, under ett Är arbetade i Nybyggarkommissionen kom vi fram till att den lÄga konkurrensen driver upp priserna. Sverige har kommunala byggnormer. Det gör att grannkommuner kan har olika regler. UtlÀndska företag drar sig för att ge sig in i den komplicerade lokala byrÄkratin.
Det kan ta tio Är frÄn markanvisning till fÀrdigt hus. SmÄföretag har svÄrt att ligga ute med pengar sÄ lÀnge. Detta innebÀr att konkurrensen Àr lÄg. Vi har i praktiken oligopol pÄ byggmarknaden. Om vi med nationella byggregler skapar en enda marknad av hela Sverige skulle konkurrensen öka och priserna drivas ner.
Att företagen mÄste ligga ute med pengar lÀnge gör att de hellre bygger bostadsrÀtter Àn hyresfastigheter. Företaget ByggVesta, grundat i Linköping, har genom att gÄ samman med ett försÀkringsbolag skapat en lÄngsiktighet som gör att man kan bygga hyresrÀtter och studentbostÀder. Det Àr dock sÀllsynt.
Rörligheten pÄ den svenska bostadsmarknaden Àr mycket lÄg. Till stor del beror det pÄ utformningen av realisationsvinstbeskattningen. Den som bor i villa och pÄ Àldre dar vill sÀlja den och flytta till en mindre bostadsrÀtt kan ofta konstatera att det medför en betydande kostnad. Att minska reaskatten vid bostadsbyte skulle öka rörligheten.
Skatterna gynnar ocksÄ bostadsrÀtter och inte hyresrÀtter. Skatten pÄ hyresrÀtter blir genom momsen, rÀnteavdragen för köparna och avsaknaden av ROT-avdrag högre Àn för bostadsrÀtter. MÀrkligt nog Àr de senaste ÄtgÀrderna pÄ bostadsomrÄdet sÄdana som begrÀnsar byggandet. Införandet av amorteringstvÄng har gjort att fÀrre kan efterfrÄga bostadsrÀtter och smÄhus. DÀrmed minskar byggandet.
Regeringen har ocksÄ aviserat att den kommer med förslag om att ta bort rÀtten för företag att dra av för lÄn. Oppositionen har inte höjt rösten mot detta. Effekten blir att kapitalintensiva verksamheter blir lÄngt mindre attraktiva. Och just byggande krÀver lÄn. Dels kommer det att minska byggandet, dels att byggföretag fÄr incitament att snabbt betala tillbaka lÄn. DÄ bygger man bostadsrÀtter i stÀllet för hyresrÀtter.