Medan du läser det här har ett par hundra kristdemokrater samlats i Helsingborg för riksting. Det är vad deras stämma kallas. Där beslutar partiet om ny politik, vilka som ska sitta i partistyrelsen, men också vilka som ska representera partiet i Europaparlamentsvalet i juni nästa år.
För den 6–9 juni är det val till Europeiska unionens parlament, i folkmun ofta kallat EU-parlamentet, eller EP. EU-parlamentet är en av de lagstiftande institutionerna inom EU och representerar unionens medborgare genom direktvalda ledamöter. Hur många ledamöter varje land har beror på medborgarantal. Sverige är med sina 21 platser ett mellanstort land.
Parlamentet har tre huvudsakliga funktioner: lagstifta, övervaka och fastställa budget. Det antar lagstiftning i samarbete med Europeiska unionens råd, ofta kallat Ministerrådet, som representerar medlemsstaternas regeringar, efter förslag som kommer från EU-kommissionen. Kommissionen kan liknas vid en regering medan Ministerrådet är som ett överhus och parlamentet mer som ett underhus. Maktbalansen är viktig i EU, men på senare år har parlamentet fått mer makt med ambitionen att få EU närmare medborgarna.
Även om valet är först i juni nästa år är det nu partierna beslutar vem som ska stå på listan. EP-valet är nämligen i mycket högre utsträckning ett personval än riksdagsvalet vanligen är.
Liberalerna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Moderaterna och Centerpartiet har satt sina listor. En gemensam nämnare de alla visar är att partierna satsar på stjärnglans. Alla partierna har valt välkända, djupt förankrade kandidater. Det signalerar om hur viktigt partierna tycker det här valet är.
För vissa partier, till exempel Liberalerna, handlar det om att bevisa att man fortfarande är ett relevant parti som inte nödvändigtvis sitter fast vid 4-procentspärren. Det hoppas man göra med den före detta moderata parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt, som är nummer två på Liberalernas lista. Vänsterpartiet gör samma sak genom att fronta med den omtyckte Jonas Sjöström och Miljöpartiet genom Isabella Lövin.
Men det är inte konstigt ur ett europeiskt perspektiv. Enligt ny data från den europeiska tankesmedjan Martens Centres rapport “Middle-Class Concerns and European Challenges” har EU-medborgare högre tillit till EUs möjlighet att lösa problem än de nationella regeringarnas förmåga.
I många andra länder är uppdraget som EU-parlamentariker häftigare än att sitta i det nationella parlamentet. Rimligt kan man tycka, med tanke på att 60 procent av alla lagar i Sverige är stiftade i EU. Samtidigt är svenskar enormt underrepresenterade i Bryssels byråkratiska korridorer. Svenskar är positiva till EU, men inte särskilt intresserade av vad som sker där. Endast 55 procent att svenska röstberättigade röstade i valet 2019 och svenska medier är överlag dåliga på att rapportera från Bryssel, trots att mycket sker där. Linköpingsbor röstar dock i högre grad än riksgenomsnittet, här röstade 60 procent. Bäst i Östergötland var dock Ydre, med nästan 65 procent valdeltagande.
Molnen på den europeiska himlen tätnar. Den organiserade brottsligheten breder ut sig över Europas landsgränser. Europol och liknande EU-gemensamma lösningar står inför stora utmaningar för att stoppa smugglingen av vapen och droger, stöldligor och bedrägerier.
I Ryssland och Kina växer hotbilden mot det fria livet i vår del av världen. Yttrandefriheten, klimatförändringarna, infrastrukturen, ja allt möjligt står inför diskussion.
Även vad gäller frågor om demokrati och moral. I går natt, till exempel, var det 85 år sedan Kristallnatten, eller Novemberpogromen som den också kallas. Under natten brändes 1400 synagogor, 7500 judiska butiker vandaliserades och 30 000 judiska män deporterades. Nu visar antisemitismen sitt fula tryne i Europa igen. Förra helgen hittades en fransk judisk kvinna knivhuggen i sitt hem. När polisen kom hittade de ett hakkors målat på hennes dörr. I Berlin kastade en angripare Molotovcocktails mot en synagoga. Förra veckan satte någon eld på den judiska delen av Wiens största kyrkogård. Europa ska vara en fristad från den här typen av hat. Här behöver hela Europa enas, så att vi inte går i historiens fotspår.
Att endast hälften röstar till EP är en demokratisk katastrof. Gör som Ydreborna och rösta! Särskilt om du är missnöjd med EU:s politik. Det är så EU får veta vad vi medborgare tycker. Friheten i Europa är unik, låt oss vårda den.