Var du tvungen att ta fram miniräknaren? Ingen fara. Det betyder ändå att du har förmågan att tänka logiskt och kan sätta saker i någorlunda proportion.
Men är du en avundsjuk, snål, eller rentav girig och missunnsam politiker är det inte ens troligt att du hade förstått frågan. Då hade ditt svar varit att skatten alltid ska vara hög för de rika och dessutom tillagt att det inte går att räkna på det som kallas dynamiska effekter.
Saken är den att även utan statlig inkomstskatt så betalar en person som tjänar dubbelt så mycket som någon annan också dubbelt så mycket skatt. Den personen bidrar alltså mer. Sedan finns det politiska krafter som anser att detta inte räcker. De vill inte bara att skatten – räknat i kronor – ska fördubblas, den måste mer än fördubblas med ökad inkomst.
En sådan syn på människor som arbetar, tar ansvar och förkovrar sig är destruktiv för ett samhälle. Det är ännu skadligare för unga personer som kanske funderar på om det är värt att lägga flera år på en utbildning. Eller om de verkligen ska välja en tråkigare ingenjörsutbildning med möjlighet till ett mer välbetalt jobb eller om de kanske ska välja något som ger chansen att förverkliga sig själv.
Den ena sidan av problemet är alltså den moraliska. Med vilken rätt kan någon anse sig kunna lägga beslag på mer hälften av vad någon annan tjänar?
En moralisk person avhåller sig från en sådan vilja till beskattning.
Den andra sidan av problemet är nu löst. Det går att räkna på dynamiska effekter och göra en mer verklighetsnära bedömning av vad som händer om skatter förändras. Nyblivne doktorn i nationalekonomi, Jacob Lundberg, har tittat på vad som händer med skatteintäkterna. Och de ökar faktiskt när skatten på höga inkomster sänks. Precis som i det inledande exemplet där 52 är mer än 50.
Att det går att räkna på effekterna betyder däremot inte att vare sig ekonomer eller politiker med exakthet kan uttala sig om framtiden. Flera faktorer spelar in.
Men den som tycker att det finns för få poliser eller sjuksköterskor bör fundera på om det kan vara så att skatten spelar roll. För det är långt ifrån enbart ”de rika” som betalar statlig inkomstskatt. För många heltidsarbetande är denna skatt redan ett faktum. Och ligger du på gränsen till att tjäna för mycket, är valet mellan mer fritid som du får behålla helt och hållet eller övertid där du bara får behålla hälften inte ett så svårt val.
Årets ekonomipristagare Richard Thaler har forskat kring just ekonomiskt beteende. Hans idéer kretsar mycket kring hur system ska kunna utformas så att människor beter sig klokare. Genom ”knuffar” i olika riktningar ska ”rätt” val underlättas, det kallas internationellt för ”nudging”. Ofta förknippas sådana tanker med hur folk ska kunna uppfostras, röka mindre, dricka mindre och hålla midjemåttet. Det där vanliga tråkiga, ni vet.
Men kanske är det mer relevant att fundera på hur våra politiker ska få en knuff i rätt riktning och förstå att sänkta inkomstskatter är rättvist och bra för hela samhället, inte bara för de individer som får behålla mer av det de själva tjänat ihop.