Den har en usel utredning som grund för att lägga fram ett riktigt dåligt politiskt förslag. Ilmar Reepalu säger att han lagt ett förslag som ska få bort vinst i välfärden, men eftersom det inte är möjligt bara så där, är hans utredning i praktiken obegriplig och ogenomtränglig. Ja, den är så usel att de som försvarar förslaget inte tycks ha en aning om hur de ska förklara den, utan upprepar bara slagord.
En enkel regel för allt politiskt beslutsfattande borde vara: Vad är problemet egentligen? Se till att definiera vad det är för problem du vill lösa.
Om du har ett förslag till lösning, är det så att det förslag löser det problem du definierat? Kan du se nackdelar eller risker med att genomföra förslaget?
Om denna enkla regel följdes skulle otvetydigt politiken bli bättre, samhället bli bättre och medborgarna nöjdare med tillvaron.
Så varför är det inte så? Av någon anledning är det många väljare som säger att de är emot att välfärdsföretag ska få göra vinst. Men sådana företag kan inte ha några intäkter om det inte är så att någon bestämt att skattepengar ska gå till dem. Och hur och varför dessa pengar betalar ut är hyfsat väl definierat.
Det är för att de har i uppdrag att leverera en välfärdstjänst, exempelvis utbildning eller sjukvård. Så egentligen kan inte vinsten vara problemet. För om någon väljer en skola och den skolan ger kunskap och utbildning lika bra som den kommunala skolan och det inte kostar mer än den kommunala skolan, så har skattebetalarna fått precis lika mycket valuta för pengarna.
Att då vilja inskränka möjligheten att bygga upp en buffert i företagen är alltså att försöka lösa ett problem som egentligen inte finns. Av det skälet är det olyckligt att en usel utredning nu blivit regeringspolitik. Men finns det inte problem med friskolor som går i konkurs?
Jodå. Men konkurserna lär öka om regeringen får sin vilja igenom, alternativt lägger skolorna ner innan det sker och då måste kommunerna försöka täcka upp för de 340 000 elever som idag går i friskolor. Är det någon som tror att det kommer att fungera bra?
Så är det omsorg om barn som tvingas byta skola, borde regeringens förslag handla om den frågan. Men höga vinster då? Jodå, de finns, men är betydligt vanligare inom andra sektorer. En del borgerliga företrädare har noterat att ”manliga” branscher som helt fredade från Socialdemokraternas retorik, medan det är kvinnodominerade branscher som ska klämmas åt.
Alltså tycks vissa vinster vara oproblematiska för regeringen.
Samtidigt är kritiken närmast obefintlig när det gäller kommunala underskott (förluster i välfärden) eller mot kommunalråd som tjänat miljonbelopp i arvode under en mandatperiod samtidigt som skolan i kommunen underpresterat. Det finns helt enkelt ingen koppling mellan pengar, resultat, fakta och känslor. Allt är bara en enda röra av fördomar och okunskap.
Skolan har problem. De löses inte genom att bra skolor tvingas läggas ned. Så vad borde då göras? Den frågan är svårare att svara på. Men om vi återgår till de tre första punkterna, så måste diskussionen börja där. Och då är Reepalu-utredningen bara ett hinder.