Det var den dåvarande riksdagens bondestånd som krävde sommarlov för att gå med på att införa allmän folkskola 1842 och en sådan ordning rimmar illa med dagens familjeliv för de flesta.
I vanlig ordning blir det en del käbbel om sommarpsalmer och om kyrkan ska vara platsen för skolans avslut. Men det finns ingen obligatorisk närvaro och inget tvångssjungande, så den som vill undvika att skaffa sig minnen för livet behöver inte.
Och även de mest förhärdade ateister kan sjunga med i forna tiders försök att förklara naturens blomning och prakt med en allsmäktig Gud - det är kultur, inte vetenskap.
Däremot finns det skäl att fundera på den svenska regeringens inkonsekvens i skolfrågan. Verkliga problem existerar, som svaga kunskaper och ett obegripligt betygssystem. Socialdemokraterna numera glömt
Ingvar Carlssons maktutredning från förra seklet och ramlat tillbaka i ett nostalgiskt självskadebeteende är tragiskt. Ingen som upplevt monopolskolan, likriktningen och centralstyrningen och faktiskt minns hur det var, kan önska sig en sådan reaktionär framtid. Under våren har det ändå gjorts utspel från Socialdemokrater som menar att ”konfessionella skolor” inte ska få finnas. Konfession betyder bekännelse och innebär att man öppet talar om vad man tror på. Vanligen åsyftas någon form av religion.
Men hur blir det då med skolans värdegrund? På Skolverkets hemsida går det att läsa att ”Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om genom och för”. Vad är detta om inte en tro, som personal och elever ska bekänna sig till? Och vad är skillnaden på att lära sig kritiskt tänkande i enlighet med denna värdegrund eller utifrån - säg den judiska traditionen?
Den som vill få bort konfessionella element ur skolan bryter mot värdegrunden i skolan. Den som bekänner sig till värdegrunden måste också ha den empati, solidaritet och förståelse som just värdegrunden säger ska förmedlas. Slutsatsen blir därmed att den som vill förbjuda konfessionella skolor paradoxalt nog inte lever upp till den värdegrund vi har beslutat att våra barn ska följa. Är det bra eller dåligt?
Det är naturligtvis dåligt, utifrån ett snävare politiskt perspektiv. Vi vill inte ha företrädare som är inkonsekventa av okunskap eller omoral. Men sådant får väljarna ordna i allmänna val.Så det kanske rentav är bra? Frågan kan belysas och insikten komma, att det kan finnas lite olika sätt att förmedla det som skolan ska förmedla, främst kunskaper. Valfrihet, vinstdrivande skolföretag och betygsinflation är tre faktorer som regeringen inte gillar. Betygen går att ordna med politiskt beslutande reformer utan att något värdefullt går till spillo. Men fokus de senaste åren för regeringen har legat på hur elevens val och friskolor ska begränsas eller helst inte finnas alls.
Att av ideologiska skäl ge sig på skolor - exempelvis katolska, judiska eller muslimska skolor - är bara ytterligare bevis för att dagens socialdemokrater ignorerar verkliga problem och ägnar sig åt populistisk symbolik. Det borde bli annorlunda efter sommarlovet.