Då det finns en del missförstånd på området bör man börja med att konstatera att regeln endast gäller personer som saknar uppehållstillstånd av andra skäl, exempelvis de som hoppat mellan olika ansökningsgrunder och slutligen landat i uppehållstillstånd för arbete.
Med det sagt är det stora problemet att lönegränsen är alldeles för hög. Många kollektivavtalade löner i bristyrken ligger under de drygt 27.000 kronor där regeringen lagt gränsen. Det som händer när invandrare inte kan ta jobben är sällan att en inrikesfödd istället tar jobbet. Det är att jobbet inte tillsätts alls. Med utebliven omsättning och skatteunderlag som följd.
Regeringen menar att syftet är att motarbeta missbruk kring arbetskraftsinvandring. Men en färsk offentlig utredning på området påpekar att ett lönegolv inte är någon effektiv åtgärd. Istället förslås bättre åtgärder såsom skärpta straff för fusk och ett åtskruvat regelverk kring löneutbetalningar samt möjligheten att stänga av arbetsgivare från möjligheten till att ta emot arbetskraftsinvandrare.
Ett annat argument har varit att det finns särskilda branscher med mycket fusk man vill komma åt. Men då bör ju de branscherna kontrolleras hårdare istället för att sätta begränsningar för alla.
Regeländringen är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och SD. Det är kanske ingen högoddsare att motivet är att minska invandringen. Och visst bör vi ha en minskad och kontrollerad invandring. Men att mota bort de som jobbar och försörjer sig och bidrar till landets tillväxt och konkurrenskraft är inte en särskilt klok politik. Att man dessutom tvingar fram den här förändringen innan regeringens egna utredning på området är klar gör det hela än mer obegripligt.
Svensk näringsliv påtalar att det kommer innebära utebliven kompetensförsörjning och minskad konkurrenskraft för företagen. Vissa branscher som tar in många arbetskraftsinvandrare, såsom skogsnäringen, kan drabbas hårt. De flesta fackförbund är lika missnöjda de, och påtalar att det vore rimligare att man sätter gränsen vid kollektivavtalade nivåer. SKR är skarp i sin kritik och pekar på att reglerna kommer göra en redan svår bemanningssituation i välfärden ännu värre. Många kommuner med lite lägre lönenivåer kommer få ännu svårare att rekrytera till omsorgen. Personer som redan kan jobbet och språket kan inte få nya jobb.
Regeringen bör noga följa effekterna av förändringen och lyssna på de verksamheter som drabbas.
Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.