När Boeings flagskeppsmodell 737 MAX 8 nu står på backen kan världen vara tacksam att det finns en annan tillverkare av stora flygplan. Ekonomer som jag själv är visserligen skeptiska till industrisubventioner av det slag som hjälpte Airbus att bli en jämbördig konkurrent. Airbus har dock en poäng när de hävdar att de har återbetalat alla statliga lån plus ränta och andel av vinsten.
Boeing har själv fått statligt stöd i form av skattelättnader och generösa militära kontrakt. Världshandelsorganisationen WTO har granskat och fällt båda parter flera gångar under det senaste decenniet för illegala statsstöd.
När elefanterna slåss lider gräset, enligt ett afrikanskt ordspråk. Käbblet mellan flygplansgiganterna fick en särskilt elak tvist för ett par år sedan som hotade att försätta Bombardier, den kanadensiska tillverkaren av något mindre passagerarplan, i konkurs. Deras nya C-serie är ett mycket modernt plan i kolfiber som konkurrerar med Boeings mindre modeller.
Boeing försökte först sänka Bombardier med extrema rabatter, men fick sedan den amerikanska regeringen att belägga kanadensarnas plan med en tull på 300 procent. Bombardier stod vid ruinens brant.
Den amerikanska regeringens partiska agerande framstår i ännu sämre dager när det visar sig att dess luftfartsinspektion FAA av allt att döma varit för slapphänt i granskningen av säkerheten i Boeings nya plan.
Nu har allt slagit tillbaka som en bumerang. Boeing kan i värsta fall själv försättas i konkurs, beroende på hur länge MAX 8 planet förblir utslagen.
Bombardier kom överens med Airbus om att låta det nya planet sättas ihop i en Airbusfabrik i Mobile Alabama, och därmed undvika tullen. Därefter slopades också tullen. Det har dock inte stoppat Airbus, som nu producerar det kanadensiska planet under namnet Airbus 220.
Dessa turer har en parallell i den dominerande ställning som Facebook, Google och andra digitala elefanter har fått. Medan de amerikanska konkurrensmyndigheter har tittat åt ett annat håll har dessa företag systematiskt köpt ut potentiella konkurrenter, ibland bara för att lägga ner dem. Marknadsdominansen bygger i hög grad på deras förmåga att spåra vilka webbsidor du besöker och använda den informationen för att sälja riktade annonser.
Facebook gör detta även om du överhuvudtaget aldrig har använt Facebook. Det går till så att konsumentföretag lockas att lägga en liten markör på sin webbsida som noterar om du besöker den och skickar meddelande till Facebook.
I gengäld paketerar Facebook detta med sin kunskap om andra sidor du har besökt och sammanställer profiler på besökare.
Profiler hjälper sedan konsumentföretagen, liksom Facebook själv, att rikta reklam. Själv upplever jag att träffsäkerheten i detta är tafflig, men Facebook tjänar ofattbara belopp.
Om du vill försvåra denna övervakning eller kanske enbart värna om konkurrensen, så finns det goda alternativ. Ett riktigt bra sådant till Google är Qwant.com. I stället för Uber skulle du kunna använda Taxijakt, i alla fall i Sverige.
Facebook kan beroende på ändamål ersättas med Linkdin, Slack eller Diaspora. Nu är det upp till dig.