Stefan Fölster: Nytt bränsle på landsbygdsrevolten

Partier som vill förbli relevanta måste hitta en ny politik som gynnar landsbygden utan att offra miljömål.

Ett oreflekterat paragrafvälde som skyndat på mackdöden.

Ett oreflekterat paragrafvälde som skyndat på mackdöden.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Krönika2019-09-09 16:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

De direkta käftsmällarna, som flygskatt och upptrissade bränsleskatter, är bara toppen på ett isberg. Bakom lurar ett skruvstäd av regleringar som åderlåter bygdens verksamheter.

Mångåriga väntetider på miljötillstånd för industriinvesteringar. Ett oreflekterat paragrafvälde som skyndat på mackdöden. Nedläggning av småskalig vattenkraft eller jakten på dem som behöver ta betalt i kontanter. Listan är lång.

Just i småorter och ”rostbältena” lokaliseras också många flyktingar. Något av kommuners direkta kostnader kanske täcks av den nya kostnadsutjämningen som föreslås. Centern har också fått igenom ett litet plåster i form av sänkt skatt i några glesbygdskommuner. Men dessa skärvor gör inget för att hejda strypningen av verksamhet.

Tvärtom förbereds nya attacker mot de som arbetar, driver företag och skapar jobb på landsbygden. En chockhöjning av fordonskatten införs med den nya mät- och körcykeln WLTP. Ett nytt reseavdrag planeras också. Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetsresor att minska med mellan 15 och 16 procent i landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

För en del lönar det sig inte längre att åka till ett jobb eller ett företag.

Partier som vill förbli relevanta måste hitta en ny politik som gynnar landsbygden utan att offra miljömål. Det har de hittills gått bet på. Ändå ger digitalisering ett utomordentligt tillfälle, och utjämnar redan i vissa avseenden.

Både fattig och rik i storstad eller glesbygd som har råd med en smartphone använder den till exempel på ett ganska likartat sätt för digital konsumtion.

Digitala välfärdstjänster kan krympa klyftorna. En glesbygdsbo har idag sämre tillgång till sjukvård än någon som bor nära vårdcentral och sjukhus. Men ett digitalt vårdbesök är lika för alla. För vissa typer av vård kan det spela stor roll.

Exempelvis är betydligt fler ungdomar i glesbygden drabbade av depressioner samtidigt som digital vårdterapi just för dessa visar goda resultat. Kroniskt sjuka och äldre kan erbjudas digital direktkontakt med sjukhuset, vilket har ökat överlevnad och minskat kostnader med en tredjedel där det har prövats.

Staten skulle kunna erbjuda mindre kommuner ett färdigt IT-system för sin administration. Den kommuninvånare som vill borde få låna en enkel läsplatta med ett inlagt digitalt samhällskontor. Alla myndighetskontakter liksom sjukvårdskontakterna borde kunna skötas genom den. Då behöver man inte gråta över postens nedläggning.

Landsbygden borde prioriteras för införandet av självstyrande, el-drivna taxin. Busstrafiken är i dessa orter är ofta gles och dyr. Självstyrande taxin finns i princip färdiga som håller låg hastighet, och använder sig av detaljerad kunskap om utprövade områden och där kan hämta alla som inte kan eller får köra egen bil.

Självstyrande taxin kan också leverera det som beställs på nätet direkt till dörren. Därtill bör även privatägda elbilar stimuleras mer i glesbygden. Mackdöden blir då mer uthärdlig.

Landsbygdsbor har all anledning att revoltera. Inget parti har hittills presenterat en politik som klarar konststycket att värna miljön och samtidigt lyfta hela landet.