Svensk industri i strypgrepp

Österrike har undvikit vĂ„ra sjĂ€lvmĂ„l och producerar mer.

Industrin i Sverige producerar mindre idag Àn för 15 Är sedan.

Industrin i Sverige producerar mindre idag Àn för 15 Är sedan.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2020-02-10 12:35
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Sveriges industri producerar idag mindre Ă€n för 15 Ă„r sedan. Österrike sticker i stĂ€llet ut med en ökning pĂ„ 50 procent under samma period. Tack vare det har Österrike ocksĂ„ gĂ„tt om Sverige i den sĂ„ kallade vĂ€lstĂ„ndsligan dĂ€r BNP per capita jĂ€mförs efter hĂ€nsyn till skillnader i kostnadsnivĂ„er. Hur kunde det bli sĂ„?

LĂ€nderna har mĂ„nga likheter. Befolkningen Ă€r jĂ€mförbar. BĂ„da har decennier av socialdemokratisk dominans bakom sig. Skattetrycket och regleringar vittnar om det. Även Österrike har ett högt flykting- och invandringstryck. 

Industristrukturen Ă€r ocksĂ„ likartad, men i Österrike mĂ„nga mindre och mellanstora industriföretag sĂ€rskilt framgĂ„ngsrika trots att de inte ligger i framkanten för digitalisering.

Villkoren för dessa företag har varit bĂ€ttre i Österrike Ă€n i Sverige, bland annat i form av ett utmĂ€rkt lĂ€rlingssystem. Bostadspolitiken levererar, men Ă€r kostsam. Österrikarna har dock undvikit tre stora svenska sjĂ€lvmĂ„l.

För det första har man hittat en annan vĂ€g att kombinera flexibilitet och trygghet i arbetslivet. IstĂ€llet för upptrissade krav pĂ„ mer anstĂ€llningstrygghet och a-kassa, infördes Ă„r 2003 med fackens goda minne att arbetsgivaren avsĂ€tter 1,5 procent av varje arbetstagares lön till dennes individuella konto. 

Vid uppsÀgning, oavsett skÀl, kan man vÀlja mellan att anvÀnda en del av pengarna som avgÄngsvederlag eller att flytta över hela summan till nÀsta anstÀllning. Pengarna kan anvÀndas till att komplettera utbildningen eller sÄ kan de stÄ kvar till pensionen.

För det andra förvaltas de statliga bolagen mycket mer professionellt. I stĂ€llet för debaclen som i Vattenfall och Telia ligger Österrikes statliga bolag under ett Ă€garstyrningsbolag som njuter respektavstĂ„nd frĂ„n politiken. Det har under Ă„ren framgĂ„ngsrikt sĂ„lt av en hel del bolag, men Ă€ndĂ„ upprĂ€tthĂ„llit sitt vĂ€rde genom förĂ€dling av de som stĂ„r kvar.

För det tredje klagar Österrikes nĂ€ringsliv visserligen ocksĂ„ pĂ„ byrĂ„kratin, men nĂ„gon motsvarighet till de absurt lĂ„nga handlĂ€ggningstider för tillstĂ„nd finns inte som i Sverige stoppar mĂ„nga industriinvesteringar, Ă€ven sĂ„dana som skapar stora miljövinster.

I Sverige Àr klimatpolitiken helt instÀlld pÄ att industrin inte skall vÀxa. NaturvÄrdsverkets kvantifiering av fÀrdplanerna mot koldioxidneutralitet utgÄr frÄn en stagnerande industri, inriktad pÄ Sveriges territoriella utslÀppsmÄl. Tanken pÄ att en vÀxande industri i Sverige faktiskt skulle sÀnka de globala utslÀppen Àr tabubelagd i regeringskansliet.