Binär är ett tråkigt ord, men praktiskt. Ett eller noll. Av eller på. Bara två lägen.
Vi lever i en binär värld. Detta gäller inte bara politiskt – demokrati eller diktatur – utan rent geologiskt. Antingen kontroll på den globala uppvärmningen, eller en framtid som liknar Venus där allt vatten kokade bort. Antingen nedrustning av 13 000 kärnvapen i nio opålitliga stater, eller atomvinter som släcker ljuset för gott.
Aldrig tidigare i mänsklighetens historia, kanske till och med planetens, har alternativen varit så svartvita. En lysande framtid, eller ingen framtid alls.
Valet ligger i våra händer, här och nu. Efter tre miljarder år av liv på jorden kan vår generation bli den som trycker på knappen.
Ett eller noll?
Inget är ödesbundet, även om religioner gärna siar om apokalypsen. Lika gärna som spådomar kan det ses som varningar. Skärp er innan det är för sent!
I polariseringens tid har också pessimism eller optimism blivit en binär fråga. Bägge skolorna har sina profeter. Låt oss ta två aktuella exempel.
Ekonomen Nouriel Roubini fick smeknamnet ”Dr Doom” när han förutsade finanskrisen 2008. Jag minns suset genom rummet på Världsekonomiskt Forum i Davos, när Roubini beskrev följderna av den kommande bostadskraschen. Oj, det hade ingen tänkt på.
Nu har han skrivit en bibel för alla världens dysterkvistar, om framtidens tio megahot, MegaThreats (Little Brown and Company). Det är en bok som inte bör läsas utan valium eller en stadig grogg till hands.
Till att börja med har vi skuldkrisen. I slutet av 2021 uppgick den globala skuldbördan – offentligt och privat – till 350 procent av världens samlade BNP. Härtill kommer svarta hål som utställda pensionslöften. Enligt Dr Doom finns inga smärtfria vägar ur denna lyxfälla. Kraschen är oundviklig, frågan bara när den kommer.
Artificiell intelligens som löper amok, kärnvapen och klimatförändringar är andra kandidater på Roubinis tio-i-topplista. Ett eller ett par av hoten kanske kan undvikas, menar han, men sammantaget är undergången mer eller mindre garanterad.
I andra ringhörnan har vi psykologiprofessorn Steven Pinker. I boken The Better Angels of Our Nature (Penguin Books) visade han den otroliga minskningen av våld genom historien. Allt var värre förr, och ju förr desto värre: krig, tortyr, misshandel av slavar, kvinnor och barn.
I den nya boken Rationality (Penguin Books) kommer Pinker ut som fullblodsoptimist också om framtiden. Vacciner och månfärder visar vad människan är kapabel till. Prognosen framåt är oändligt mycket bättre än vad medier och politiker ger sken av:
”Journalistik är ett målmedvetet urval av det värsta som händer i varje givet ögonblick. Om man betraktar världen genom vetenskapliga data blir bilden mycket ljusare.”
Enligt Pinker stretar historien obevekligt mot upplysning och rationalitet. Figurer som Vladimir Putin är bara undantag som bekräftar regeln. De starka reaktionerna på invasionen i Ukraina kan avskräcka andra despoter, och Putins egen framtid ser hopplös ut.
Det största globala problemet är den politiska styrningen. Utan fungerande stater går det inte att lösa något annat heller. Här tvingas även Pinker medge vissa utmaningar. Demokratin i världen har halkat tillbaka till 1989 års nivå.
Despoti och populism hotar inte bara friheten, utan själva överlevnaden. Om EU-länder som Polen och Ungern kan släcka ner det öppna samhället, om Italien kan välja en fascistregering, om USA kan vara ett hjärtslag från statskupp – då går ingen säker.
Något att fundera på nästa gång man röstar, eller tjafsar på sociala medier.
Niklas Ekdal är författare och journalist