Kommer högerregeringen sänka arbetslinjen?

Många högerväljare tycks vilja offra arbetslinjen för minskad invandrings skull.

Jimmie Åkesson (SD) ute på kampanjturné.

Jimmie Åkesson (SD) ute på kampanjturné.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledarkrönika2022-09-22 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Moderaterna och Ulf Kristersson saknar inte utmaningar i sitt uppdrag att försöka bilda en regering. Håller underlaget så är det av vikt att de borgerliga partierna M, KD och L sätter gränser mot såväl SD:s intoleranta som socialistiska drag.

Att få ihop regeringsunderlaget i frågor om energi och försvar synes vara det lätta uppdraget. Även invandring och kriminalitet torde gå att komma överens om, förutsatt att SD inte ställer ultimatum kring rättsosäkra förslag som är orimliga för de övriga partierna.

På det ekonomiska området finns det ännu tydligare principiella konflikter. De borgerliga partierna ansluter sig till arbetslinjen medan SD bland annat vill öka eller upprätthålla höga nivåer på pensioner, a-kassa och sjukpenning. Det här kan försvåra möjligheterna för en borgerlig regering att driva en borgerlig ekonomisk politik.

Att SD och S är valets vinnare kan förstärka problemet. Att de tillsammans får egen majoritet ger en psykologisk tyngd i förhandlingen kring dessa frågor. Om man inte löser frågorna i en regeringsförhandling synes vänstern gå enkla segrar till mötes.

Att väljarna rör sig till S och SD skulle kunna tolkas som att de rör sig åt vänster i ekonomiska frågor. Det finns dock skäl att ifrågasätta den bilden. Värderingsmässigt har väljarkåren under lång tid rört sig högerut. Den utvecklingen ser ut att fortsätta även i framtiden att döma av resultaten från unga väljare och genomförda skolval.

Framför allt finns det skäl att påminna om värderingsskillnaden mellan SD:s ledning och dess väljare. I den Demoskopundersökning som Timbro lät genomföra i fjol framkom att SD:s väljare är mycket lika borgerliga väljare i sin liberala syn på samhällsekonomi, företagande och meritokrati. I fråga om skattetrycket tycker SD:s väljare mer än något annan väljargrupp att det bör sänkas.

SD lär nog få en tuff svekdebatt om de viker ner sig på sin profilfråga invandring. Men med tanke på var deras väljare står i andra frågor så finns det ett gott hopp om liberal ekonomisk politik den närmaste tiden.

Men om arbetslinjen förlorar i förhandlingarna så vet vi vad det beror på. Nämligen att en stor andel väljare röstat på SD trots sin övertygelse i ekonomiska frågor. Om det är värt en mer socialistisk ekonomisk politik för att begränsa invandringen är upp till varje sådan väljare att reflektera över.

Konsekvenserna av att borgerligt sinnade personer röstar på SD lär det hur som helst finnas skäl att påminna om under resten av mandatperioden.

Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.