6 av 10 registrerade vid svenska universitet och högskolor är kvinnor, en andel som även förväntas öka. Samtidigt tappar allt fler yrken som kräver hög utbildning sin status. Kvinnor straffas alltså för att de presterar.
Läraryrket kan tas som exempel. Historiskt sett ett yrke med hög status, någonting som både reflekterades i samhället såväl som i lönekuvertet, men så är inte fallet idag.
Lärarutbildningen har svårt att fylla sina platser samtidigt som svenska skolor skriker efter kompetent personal. Självklart kan det finnas andra bidragande faktorer - men eftersom yrket öppnades för kvinnor redan 1905 ligger det antagligen före resten av arbetsmarknaden och kan därför tänkas visa vart yrken med liknande utbildningsgrad är på väg.
För effekten har spridit sig till fler statusyrken. Av de som påbörjar juristprogrammet är 6 av 10 kvinnor. Men 82 procent av de kvinnliga juridikstudenterna tar examen medan endast 63 procent av männen gör det (Advokatsamfundet). Alltså har andelen nyexade kvinnliga jurister ökat i samband med att bland annat Advokatsamfundet larmat om ett statusskifte för jurister. De nyexaminerade kvinnliga juristerna är inte sämre - de presterar bara mot andra förväntningar.
Bilden av unga kvinnor som naiva och självupptagna är utbredd, men faktum är att gruppen är samhällets mest utbildade. Andelen unga högutbildade kvinnor är nästan hälften, nämligen 40 procent, medan bara 25 procent av männen i samma åldersgrupp är högutbildade (SCB). Det här är inte särskilt konstigt. Vi vet att tjejer presterar betydligt bättre än killar i skolan redan från tidig ålder (Skolverket). Men ifall kvinnor inte kan belönas för det och ses som kompetenta kommer vi snart ha stora problem. Skolan kan inte bara fokusera på att lyfta pojkar. Duktiga flickor ska också belönas. Det är nämligen bara en tidsfråga innan alla sjukhus, domstolar, företag och universitet är fyllda av kvinnor.
Om det då blir oattraktivt att studera vidare kommer hela samhället få lida av det. Särskilt i kombination med den brist på kvalificerad arbetskraft som redan finns i Sverige, och som kommer att öka med regeringens lönegränsinitiativ som gör det svårare för arbetskraftsinvandrare att få stanna i Sverige. Över 700 it-arkitekter och systemutvecklare och över 450 ingenjörer skulle tvingas lämna sina jobb om lönen en arbetskraftsinvandrare behöver tjäna är 33 000 kronor (SvD 12/3 2022). Då behöver vi alla välutbildade kvinnor vi
kan få.
Elena Shabrova till exempel, studerade Digital marknadsföring och affärer vid Linköpings universitet för att sedan gå vidare till ett spännande jobb på Google i Dublin (Liu 30/3 2023). Fler kvinnor kommer att följa hennes fotspår. Då ska det finnas jobb med lön och status som motsvarar deras studieprestationer - precis som det gjort för män historiskt. Duktiga kvinnliga studenter får inte stoppas av stelbenta normer.
En riktig borgerlig feminism ska se till att det alltid lönar sig att prestera. Kvinnor ska kunna ta för sig av kunskapens smörgåsbord utan att straffas för det. Feminiseringen av akademin är sedan de första kvinnorna tog examen från svenska universitet på 1870-talet här för att stanna.
Kvinnor kan inte alltid vara “det andra könet”, för att citera den franska författaren och feministen Simone de Beauvoir (1949). Lösningen måste vara politik som belönar hårt arbete och normer som ger unga kvinnor en ärlig chans. För unga kvinnor har precis börjat ta över världen.