För 50 år sedan lades viktiga grundstenar för dagens Linköping.
Den 28 maj 1975 invigdes Linköpings universitet. Den 1 juni samma år flyttade VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, från Stockholm till nya lokaler i Linköping. I samma veva omlokaliserades även Statens geotekniska institut och det som i dag är Nationellt forensiskt centrum från huvudstaden till Linköping.
50 år senare är VTI ett internationellt framstående forskningsinstitut. Och runt VTI och LiU har det byggts upp ett kunskapskluster inom infrastruktur, trafik och transporter.
Utvecklingen kring VTI är intressant då den ger en bild av vad som har gjort Linköping till motorn för hela den östgötska arbetsmarknaden. Mixen av ett universitet som tänker nytt och tillämpade verksamheter – så som VTI:s tillämpade forskning – har visat sig skapa en grogrund för innovation och företagande inom en rad områden.
Tomas Svensson, som är generaldirektör för VTI, tror att omlokaliseringen till Linköping har betytt mycket för såväl verksamheten som staden.
– Flytten från Stockholm till Linköping blev en kraftsamling. Fyra olika lokaliseringar blev en. Samarbetet med universitet drog igång direkt.
– Verksamheten har utvecklats enormt under tiden den har funnits här. När jag började för 26 år sedan var 15-20 av de anställda disputerade. I dag är det upp mot 120 disputerade och vi har egna professorer.
Trots en hård nationell och internationell konkurrens är det även relativt lätt att rekrytera personal till VTI i Linköping. Tomas Svensson säger att den starka lokala arbetsmarknaden med Mjärdevi och Saab påverkar positivt. Likaså är LiU:s betydelse otroligt viktigt.
Han säger även att VTI gynnas av att fler söker sig till verksamheter där man gör något konkret och betydelsefullt. Säkrare vägar och nya transportlösningar är ju något högst handfast.
– De senaste fem-sex åren har jag märkt en ökad dragning till vårt samhällsuppdrag och högre värden. Många i dag vill vara del i något större. När jag började var det som diskuterades på anställningsintervjuer organisationen och egna karriärmöjligheter. Nu är det nyttan av vad som görs och för vem det görs. Ett meningsfullt sammanhang och bra arbetsmiljö kan trumfa lönen i dag.
På det spåret lyfter Tomas Svensson särskilt fram en sak som är viktig för Linköping att slå vakt om – att staden inte är alltför stor.
– Den medelstora staden är väldigt bra i rekryteringssammanhang. Många ser det som något attraktivt.
Här närmar vi oss något som Tomas Svensson brinner för – och ett område som han själv har forskat på. Hur man skapar attraktiva och dynamiska platser. Hur man får ihop ett kluster. Hur man får trafik och transporter att flyta bra.
Med andra ord det som har varit en grund för Linköpings framgång de senaste 50 åren. Och något som vi måste lyckas med de kommande 50 åren också.
– Vi kan jobba mer med hur man får ihop fungerande kluster och dynamiska innovationsmiljöer, säger Tomas Svensson.
– I Linköping är vi fortfarande starkt påverkade av en 70-talslogik, där även tjänsteproduktion betraktas som en typ av industri. Se på hur Campus Valla såg ut från början. Det var stora industriliknande lokaler omgivna av stora parkeringar. När det byggdes var logiken densamma som för en tillverkningsindustri. Att man ska åka dit för att jobba och sedan ta bilen hem. Och att det blir totalt dött på kvällen. Samma svåra utgångspunkt hade även Mjärdevi, som fortfarande är söndersprängt av stora parkeringsytor.
Tomas Svensson vill betona att det idag görs mycket för att skapa en mer attraktiv miljö. Den kilometerlånga vägen genom universitet, kallad Corson, byggs om. Den ska bli grönare och skapas inbjudande mötesplatser. Nya byggnader och Vallastaden har kommit till, och det finns även planer på hundratals nya bostäder i området.
Finns det då några miljöer som vi kan använda som förebilder? Hur ser en dynamisk och attraktiv miljö ut?
Amerikanska universitetscampus är en typ av förebild, säger Tomas Svensson. Attraktiva och klassiskt utformade innerstadsmiljöer är en annan. Det behövs gemensamma ytor, som restauranger och parker, och genomtänkta stråk. Det är positivt med liv och rörelse under större delen av dygnet, säger VTI:s generaldirektör och avslutar.
Viktigast av allt lär dock vara vad som finns i husen. För Linköping – och Östergötland – lär verksamheter som VTI vara av stor betydelse. Utan dem inga kluster.
Och allt började för 50 år sedan, när VTI och andra statliga verksamheter omlokaliserades från Stockholm till Linköping och staden fick ett eget universitet.