Risken för kärnvapenkrig får ej överdrivas

Förra veckans händelser i Polen visar att även stormakterna vill att vi lugnar ner oss.

Ett skyddsrum i den polska huvudstaden Warszawa.

Ett skyddsrum i den polska huvudstaden Warszawa.

Foto: Michal Dyjuk/AP/TT

Ledarkrönika2022-11-24 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns en utbredd rädsla för att kriget i Ukraina ska sprida sig och eskalera till något mycket större. Och ibland synes rädslan gå över i en övertygelse om att det kommer ske.

När missiler av något slag damp ned i den polska byn Przewodów nära gränsen till Ukraina, och olyckligtvis dödade två personer, togs den fatalistiska rädslan till nya nivåer. Händelsen beskrevs på sina håll som ett exempel på hur lätt konflikten kan sprida sig till Nato.

Det finns alltid en beaktansvärd risk att krig eskalerar. Och ett fullskaligt kärnvapenkrig mellan nuvarande eller tidigare stormakter vore det värsta tänkbara scenariot för världsfreden.

Det faktum att världen sluppit kärnvapenkrig så länge vapnen funnits är inte ett bevis på att det inte kan hända. Men det är ett tecken på att konsekvenserna av ett sådant krig varit tillräckligt avskräckande hittills.

Det är också så man bör se på händelsen i Polen. Den visar inte, som bland annat SVT:s nyhetsankare påstod i förra onsdagskvällens nyhetssändning, hur skört läget är och hur lite som krävs för att kriget ska eskalera och sprida sig.

Den visar på raka motsatsen.

Ryssland sa direkt att det inte var de som avfyrat missilen. Nato konstaterade snabbt att inget tyder på att explosionen var en avsiktlig attack. Polens president manade till lugn och kallade händelsen för en isolerad incident. USA:s president gick ut och sa att tecken tydde på att missilen kom från Ukraina av misstag.

Vad händelsen däremot visar är medias kapacitet att lägga in sina egna tolkningar. Berättelsen att kriget i Ukraina löper hög risk att eskalera till ett kärnvapenkrig gynnar framför allt Putin. Intrikat i sammanhanget är att inte ens Putin stod för den berättelsen vid incidenten i Polen. Det sista Putin vill är nämligen att ge Nato anledning att tro att Ryssland attackerar ett Natoland. Eftersom det högst sannolikt skulle resultera i avsevärda konsekvenser för Putin och Ryssland.

Att reproducera bilden av att kriget när som helst kan dra in Nato är inte bara oansvarigt då det höjer risken för att det faktiskt händer. Det är också oansvarigt mot Ukrainas befolkning. Är man övertygad om att kriget i Ukraina kommer att eskalera till ett världskrig så är det givna slutsatsen att det måste sluta så fort som möjligt.

Men ett krig sprider sig inte om inte åtminstone en part har ett intresse att det ska sprida sig. Rädslan för att kriget sprider sig får inte tas till intäkt för att ge Ryssland någon seger. SVT bör inte bidra till en överdriven bild av riskerna och rädslan det skapar.

Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.