Magnus Oscarsson har under många år lyft problemet med betungande byråkrati för lantbrukare och livsmedelsföretagare.
I årtionden har regeringar misslyckats med att minska byråkratin för lantbrukare och livsmedelsföretagare. Men nu säger den östgötske KD-toppen Magnus Oscarsson att han har hittat en lösning.
Han har under onsdagen presenterat en statlig utredning som föreslår stora förändringar.
Kommunerna och länsstyrelsen föreslås bli av med ansvaret för livsmedelskontroller. Det rör sig om inspektioner av 97 000 anläggningar i hela landet.
I stället ska Livsmedelsverket och Jordbruksverket ta över inspektionerna. Nya statliga kontor ska byggas upp i hela landet. Avgifter ska sänkas. Branschen som påverkas av reglerna ska få mer att säga till om.
– Många upplever nog att vi politiker bara pratar samtidigt som reglerna bara blir fler. För 10 år sedan var det runt 650 regler som berörde lantbruksföretagen. Nu är det runt 850 stycken. Vi måste göra något, säger Magnus Oscarsson.
Men låt oss ta det från början.
I december 2023 utsåg regeringen Magnus Oscarsson – den kristdemokratiska riksdagsledamoten från Ödeshög – till särskild utredare "för att se över kontrollen, avgifter och finansiering i livsmedelskedjan."
Det är en viktig uppgift. Och för Magnus Oscarsson en stor chans. För trots att han drivit frågor om jord, landsbygd och livsmedel långt innan KD kom på att bli det nya bondepartiet har han inte premierats nämnvärt för det genom utnämningar efter regeringsskiftet.
Det utredningsuppdrag som han har fått har även två sidor. Det är också otacksamt.
För i årtionden har den ena regeringen efter den andra lovat smidigare myndighetskontakter för framför allt lantbruket. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och länsstyrelserna har nästan varje år fått instruktioner att förenkla för företagen. Men inget har ändrats. I stället har antalet regler ökat, visar en studie från SLU.
I dag är regelverk, inspektioner och byråkrati något av det som allra mest stressar lantbrukare och livsmedelsföretagare. Många oroar sig för kontroller. Inspektionerna kan bli dyra och svåra att förutse utfallet av, då det finns så många regler att det som småföretagare är svårt att hålla koll på alla. Och för vissa blir en stelbent byråkrati det som får dem att ge upp, och avveckla företaget.
Frågan är alltså inte om det måste göras något åt byråkratin. Den stora frågan är hur det ska gå till.
– Det som har gjort det svårt att driva en förändring är för att vi har 270 involverade myndigheter, säger Magnus Oscarsson.
Och den här organisationen, där kommunerna är kontrollmyndighet, är krånglig. Det krävs detaljerade regler för att styra den och tar tid att få till förändringar. Det är även svårt med likvärdigheten mellan kommuner.
Mindre livsmedelsföretag kan gynnas i sin utveckling av en mer förutsägbar byråkrati.
För att öka likvärdigheten, förutsägbarheten och stärka regeringens möjligheter att genomdriva förändringar föreslår Magnus Oscarssons utredning att hela systemet förändras. Ansvaret för offentliga kontroller av livsmedel, foder, animaliska biprodukter och djurskydd föreslås helt läggas på Livsmedelsverket och Jordbruksverket.
Inspirationen kommer ifrån Danmark och Norge, som har gjort samma förändring som nu föreslås. I Danmark är även den ansvariga myndighetens arbete med att ge råd och stöd till företagare uppskattat.
Från delar av lantbruksnäringen har dock en annan idé hörts under senare tid. Inom Arla har det föreslagits att branschen ska få kontrollera sig själv. Den tanken avfärdar Magnus Oscarsson helt.
– Det måste finnas en myndighet som sköter det här. Staten ska ha kontrollansvaret och man ska kunna lita på att det sköts perfekt.
Hur ser då Magnus Oscarsson, som annars värnar mindre kommuner, på att centralisera kontrollapparaten?
Han svarar att han först och främst ser till alla företag som berörs. Det är deras jobbskapande som vi bör värna, snarare än en att hålla fast vid en halvtidstjänst på en mindre kommun. Dessutom säger han att den föreslagna reformen ger fler statliga jobb i hela landet.
– I förslaget så kommer både Jordbruksverket och Livsmedelsverket att ha ett gemensamt kontor i varje län.
En gård med nötkreatur i kombination med växtodling omfattades för knappt tio år sedan av cirka 450 lagkrav. Sedan dess har reglerna fortsatt att bli fler.
Utredningen innehåller också fler förslag. Från Finland kommer inspiration till att tillsätta en grupp bestående av myndigheter och branschen för minska antalet regler. En större satsning görs även på att minska kostnaderna för små livsmedelsanläggningar. Även djurägarnas ställning föreslås stärkas.
Innan vi ska avsluta frågar jag om Magnus Oscarsson vill tillägga något.
– Ja, jag vill säga att jag är hedrad över att ha fått det här uppdraget.
Det är dock kanske inte främst han som bör ge uttryck för det. Snarare bör regeringen, som tar emot utredningen, vara tacksam över att ha fått förslag som till skillnad mot tidigare regeringars initiativ faktiskt kan göra skillnad.
Säkerligen kommer det ta tid att innan effekterna av den föreslagna reformen märks – men alternativet är sämre. Det visar de senaste årtiondenas misslyckade försök att minska byråkratin i livsmedelskedjan.