Plötsligt stÄr bÄde freden och ekonomin pÄ spel

Med vÀnner som de amerikanska och argentinska ledarna behöver kapitalismen inga fiender.

USA:s president Donald Trump vill ha en omvÀnd Marshallplan i Ukraina, skriver Niklas Ekdal.

USA:s president Donald Trump vill ha en omvÀnd Marshallplan i Ukraina, skriver Niklas Ekdal.

Foto:

Ledarkrönika2025-03-03 22:00
Detta Àr en ledarkrönika. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

Efter nĂ„gra veckor i Chile och Peru Ă„tervĂ€nder jag till Europa och Östergötland. Kontrasten Ă€r slĂ„ende mellan vĂ€rldsdelarna.

Sydamerikaner rycker pÄ axlarna Ät Trump. Européerna och sÀrskilt tyskarna Àr dÀremot i chock. Det var ju Washington som skapade deras blomstrande förbundsrepublik efter 1945 och rÀddade den under kalla kriget.

Efter nazismens brott vill den amerikanske finansministern Morgenthau döma Tyskland till att bli ett jordbruksland utan industri för all framtid. Han sparkades dock av president Truman, som tvÀrtom satsade pÄ MarshallhjÀlpen.

Donald Trump vill ha en omvÀnd Marshallplan i Ukraina. VÄldtÀktsoffret ska skriva över sin kropp för evigt, utan nÄgra garantier.

Förutom alla andra otrevliga aspekter blir detta sÀmsta möjliga reklam för kapitalismen. HÀlften av de yngsta vÀljarna i Tyskland röstade pÄ extremhöger och extremvÀnster. Tilltron till marknadsekonomin var i gungning redan innan USA började bete sig.

Klyftor och klimathot förknippas med en modell som spÄrat ur. Men hur tror de tyska förstagÄngsvÀljarna att deras smartphones och standard har skapats? Var ska deras löner och pensioner komma ifrÄn utan tillvÀxt och invandring?

Latinamerikas erfarenheter sĂ€ger allt. I lĂ€nder med sociala avgrunder – jordĂ€gare och militĂ€r pĂ„ ena sidan, fattiga massor pĂ„ den andra – har alternativen ofta varit kommunism eller fascism. Politisk vanskötsel som i Argentina och amerikansk inblandning som i Chile har gett mer vĂ„ld Ă€n utveckling.

undefined
Argentinas presidenten Javier Milei Ă€r som Trump – politik ses som ett krig dĂ€r inga normer Ă€r heliga.

Årets sydamerikanska stjĂ€rnskott Ă€r den argentinske presidenten Javier Milei. Ett land som rasade frĂ„n vĂ€rldens vĂ€lstĂ„ndstopp till ren misĂ€r Ă€r plötsligt pĂ„ gĂ„ng ekonomiskt. Halverad statsskuld, hejdad inflation, överskott i finanserna 2024 och Latinamerikas högsta tillvĂ€xt 2025.

Grattis Argentina. Ni har vÀntat pÄ liberala reformer i hundra Är. Det Àr bara ett problem:

Milei Ă€r som Trump. Politiken Ă€r ett krig dĂ€r inga normer Ă€r heliga. Är du inte med oss Ă€r du mot oss.

Det Àr inte första gÄngen auktoritÀra ledare ger kapitalismen dÄligt namn i Latinamerika. Pinochets Chile pÄ 70-talet och Fujimoris Peru pÄ 90-talet Àr ökÀnda exempel.

Denna spanska sjuka har utvecklats till en global pandemi. I takt med behovet att tygla marknadsekonomins biverkningar – maktkoncentration, miljöförstöring, finansiella excesser – höjs insatserna till allt-eller-inget.

undefined
Niklas Ekdal Àr författare och journalist.

Kulturkriget mot woke Ă€r mest ett medel. MĂ„let Ă€r att köra en motorsĂ„g i systemet, krympa det öppna samhĂ€llets utrymme för kompromisser, Ă„siktsbrytning och kurskorrigering. Ingen slump att Milei och Trump gillar kryptovalutor. Det magiska kontraktet ”pengar” Ă€r ju statens grundlĂ€ggande monopol.

Alla fria samhĂ€llen Ă€r kapitalistiska men alla kapitalistiska samhĂ€llen Ă€r inte fria. Utan rĂ€ttsstat – varken hĂ„llbar kommers eller frihet. Tre tankar som blir allt knepigare att hĂ„lla i huvudet samtidigt.

Niklas Ekdal Àr journalist och författare uppvuxen i Kisa och Linköping.