Så ska östgötska företag skydda sig mot organiserad brottslighet

Effektiv brottsbekämpning har alltid varit viktigt för företag. Fram tills för några år sedan ansågs det emellertid vara en generell samhälls- och polissak.

Östgötska företag lägger allt mer resurser på att skydda sig mot brottslighet, bland annat på nätet.

Östgötska företag lägger allt mer resurser på att skydda sig mot brottslighet, bland annat på nätet.

Foto: Yuri Arcurs productions/Mostphotos

Ledarkrönika2024-09-13 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Idag är trygghet och säkerhet en lika prioriterad fråga för näringslivet i Östergötland som välfungerande infrastruktur, energiförsörjning och tillgång till utbildad personal. 

Framför allt handlar det om organiserad brottslighet, som nästlat sig in både i vår fysiska närmiljö och cybervärlden. Kriminaliteten drabbar enskilda företag, ägare och anställda genom kränkningar och ekonomiska förluster. Men den utbredda brottsligheten gör mer än så. Den söndrar bilden av Sverige. Genom att skapa osäkerhet hos företag och människor som tvekar inför etableringar och investeringar i exempelvis Linköping, drabbar det tillväxten och hela samhällsekonomi.

Ett rykte som en trygg, välmående, akademisk stad där idéer blir verklighet tar tid att bygga upp. Att rasera går snabbare. Det är oroande, även om Linköping är långt ifrån ensam kommun i Sverige att kämpa mot grov kriminalitet och våldet i dess spår. Grannstaden Norrköping har fått sin beskärda del. Det skaver rejält när släkt och vänner på andra platser i landet ringer och frågar hur det egentligen står till. Står staden i lågor? Ryktet skamfilas.

Så hur ska då näringslivet värja sig? Förutom en god dialog med polisen, är det bästa sättet att skydda sig och sina anställda att ha koll på sin egen verksamhet. Betala vita löner, säkerställ att inga falska fakturor slinker igenom och anmäl alla misstänkta brott. Det kan vara lättare sagt än gjort. Sverige har en tradition av hög tillit snarare än strikt kontroll. Hela välfärdssystemet med ekonomiska transaktioner, försäkringar och folkbokföring vilar på transparens och förtroende. Den grunden på vilken det svenska samhället vilar, utnyttjas nu skamlöst av kriminella.

Den organiserade brottsligheten äter sig in på myndigheter och i företag. I våras släppte Brottsförebyggande rådet, BRÅ, en rapport om så kallade möjliggörare – personer som genom sin anställning eller uppdrag i det legala samhället hjälper kriminella nätverk medvetet eller i vissa fall omedvetet. Främst handlar det om tillhandahållande av information och kunskap, som de kriminella drar nytta av.

I takt med globaliseringen och digitaliseringen, avancerar den kriminella ekonomin och blir alltmer raffinerad. Medan de så kallade vardagsbrotten minskar i Östergötland, ökar smuggling, vapen- och narkotikabrott liksom bedrägerier och bidragsbrott. Enligt BRÅ behöver fler arbetsgivare beakta risken för möjliggörare genom att se över sina rutiner inför exempelvis rekrytering eller anställdas tillgång till information – behöver alla veta allt?

Detta arbete kräver dock en balansakt, så insatserna för tillit och trygghet inte övergår i motsatsen; misstro och otrygghet. Då har de kriminella verkligen vunnit och det kan vi inte tillåta. Inte på min gata, inte på min arbetsplats. Det här är en fajt samhället måste vinna, och då behöver alla dra sitt strå till stacken.