En orättvisa är eliminerad. Ny statistik från Högskoleverket visar att de yngsta sökande till högskolan har fått större chans att komma in. På de utbildningar där konkurrensen om platserna är hårdast, som veterinär- och läkarutbildningen, har andelen 19-åriga nybörjare ökat dramatiskt.
Den de ska tacka är Jan Björklund. Med stor beslutsamhet har han drivit igenom reformer för att göra antagningen till högskolan mer rättvis och för att premiera ungdomar som anstränger sig på gymnasiet. Björklund har blivit ifrågasatt för många av dessa reformer, men de var riktiga. Att andelen 19-åringar nu ökar på högskolorna visar att de dessutom träffade rätt.
Socialdemokratiska regeringars strävan att bredda rekryteringen till högre utbildning var nog välmenad, men ledde till en del konstigheter. En sådan var 25:4-regeln, som infördes 1977. En person som fyllt 25 år och jobbat i minst fyra år ansågs behörig till högskolan, även om vederbörande inte gått på gymnasiet.
Men de riktiga problemen kom med 1990-talskrisen. Med kunskapslyftet - en kraftig utbyggnad av komvux - fick 19-åringar med färsk gymnasieexamen hård konkurrens om platserna på högskolan. 1997 gjorde dessutom S-regeringen konkurrenskomplettering tillåten. Ett G eller VG i gymnasiebetyget kunde plötsligt ersättas med ett MVG från komvux (tidigare fick kompletteringsbetyg bara användas för att ge behörighet, inte för att förbättra meritvärdet som den sökande konkurrerar med).
Resultat: Det blev allt vanligare att gå direkt från gymnasiet till komvux för att läsa upp redan godkända betyg. På läkarutbildningen där det krävs toppbetyg för att komma in hade 16 procent av nybörjarna läst på komvux år 1995 - år 2002 hade andelen ökat till 44 procent.
Lägg till detta att sökande med högskoleprovsresultat fick extrapoäng för arbetslivserfarenhet, och det står klart att de yngsta diskriminerades vid antagningen till högskolan. Socialdemokraternas i sig vettiga idé att alla ska få en andra och tredje chans gjorde att de yngsta aldrig fick en första chans. Ett eller några års paus mellan gymnasiet och högskolan blev en nödvändighet för gymnasister utan toppbetyg, i väntan på den "andra chansen".
Björklund har som sagt rensat upp. 25:4-regeln och arbetslivspoängen till högskoleprovet har tagits bort. I stället får gymnasister som läser svåra kurser i matte och språk meritpoäng, och direktsökande med fullständiga gymnasiebetyg gynnas jämfört med dem som har konkurrenskompletterat.
Denna arbetslinje för gymnasieskolan, som uppmuntrar gymnasister att jobba hårt och välja svåra kurser i stället för att signalera att du måste nog ändå ta dig ett år på komvux, är klok och rättvis. Dessutom kan faktiskt yngre högskolenybörjare få effekt för en helt annan åldersgrupp: Ju fler som blir färdigutbildade och börjar jobba tidigt, desto mindre är risken att Fredrik Reinfeldt får rätt och att vi måste arbeta tills vi blir 75.