I går avslöjade DN en ny förändring i den så bespottade sjukförsäkringen: Redan efter 90 dagars sjukskrivning ska Arbetsförmedlingen kopplas in för att diskutera ett eventuellt byte av yrke, om - och det här är ett viktigt om - det är uppenbart att personen bör se över sitt yrkesval. I dag kopplas Arbetsförmedlingen inte in förrän efter de maximala 550 dagarnas sjukskrivning, något som regeringen fått kritik för.
Naturligtvis kom domedagsprofetiorna som ett brev på posten. "Blåslampa", "Fas 3 för sjuka", och så vidare.
Grundtesen i sjukförsäkringen är fortfarande att är man sjuk ska man vara sjukskriven, är man arbetsför ska man jobba. Sedan vet alla att verkligheten ofta är litet luddigare än så.
Sjukskrivning innebär inte alltid sängliggande, utan kan till exempel bero på en arbetsskada som gör att personen inte längre kan utföra just det arbete han/hon haft, men kanske klarar av ett annat. Då är det slöseri med tid att personen inte ska få hjälp med att hitta ett nytt arbete förrän efter 2,5 år.
Svåra konflikter såsom mobbning på arbetsplatsen och liknande, som kan leda till psykiska problem som depression, kan också vara orsak till sjukskrivning. I de fallen är det ofta orimligt att anta att den drabbade ska kunna återvända till sin arbetsplats. Långvarig sjukskrivning är inte alltid lösningen. En ny arbetsmiljö kan däremot vara det.
Därför är en tidigare och tätare kontakt mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen välkommen. Inte minst för att människor ska slippa få bedömningen "frisk" från den ena myndigheten och "sjuk" från den andra, och därmed hamna i ingenmansland. Det gör ingen människa vare sig friskare eller klokare.