Länsstyrelsens sociala enhet riktar mild, men dock kritik mot att gamla på vårdboenden i fyra östgötakommuner låsts in nattetid. Det handlar om ett fåtal fall, men den undersökning som genomförts av länsstyrelsens sociala enhet -- och som sammanställts i rapporten "Natten är också en del av dygnet ..." -- riktar likväl uppmärksamheten på ett viktigt problem.
Hur ser problemet ut? Kritiken är som sagt mild. Man konstaterar att det mesta fungerar, trots de nedskärningar som kommunerna genomfört på området. Den sociala enheten vill absolut inte hänga ut personalen, utan länsstyrelsens äldrekonsulent är mån om att poängtera att dessa gör ett bra jobb utifrån de förutsättningar som politikernas tilldelade medel ger dem.
Men frågan är då om dessa tilldelade medel är tillräckliga. Det kan de knappast sägas vara, när det ändå funnits anledning för länsstyrelsen att framföra kritik.
Det kan som man säger, inte accepteras att äldre låses in därför att det saknas personal. Och grundprincipen måste alltid vara att inlåsning av dementa sker i samråd med de anhöriga. De äldres värdighet måste respekteras.
Ett mycket viktigt konstaterande i den sociala enhetens rapport är att ingen skall behöva avsluta sitt liv i ensamhet. Det är en allvarlig brist i vården om människor tvingas göra detta, slår man fast.
Trots all försiktighet som omgärdar länsstyrelsens rapport pekar dess konstateranden och slutsatser i en tydlig riktning: det finns klara brister i rutinerna för vårdboendet. Personalen gör sitt bästa, men resurserna är helt enkelt inte fullt tillräckliga. Därmed är det en politisk fråga, om prioriteringar.